Aftonbladet – 30 oktober 1874, sida 2

STOCKHOLM den 30 Okt. Det i dag hitkomna numret af Journalj des Debats innahåller, med anledning af det österrikiska riksrådets och den ungarska riksdagens för kort tid geedan sked nande, en uppsatz om den finansiella ställningen i Österrike och Ungarn, Den in: tressanta artikeln lyder som följer: Det österrikiska riksrådets nya session, som öppnades den 20 Oktober, tyckes för nämligast komma att egnas ät frågor af ekonomisk och social natur, Kultusoch undervisningsministern Stremayr, som uti ott tal till sina valmän nyligen förklarade regeringens program i förhållande till den förflutna tiden och framtiden, delade det i tre perioder. Den första perioden, som han kallade den konstitutionella, slutade med antagandet af den valreform, hvarigenom valen till riksrådet blefvo omedelbara; den andra, hvilken ministern betecknade sem dena konfessionella, slutade med voterandet af de lagar, som reglera förhållandet mellan stat och kyrka; regeringen och riksrådet inträda i detta ögonblick i den tredje, som af Stremeyr qvalificeras som den ekonomiska, Genom den föreslagna reformen i lagstiftningen om aktiebolag, järnvägsbolag och börsaffärer vill Auerspergska ministeren i roten angripa det onda, som förorsakade finanrskrisen 1873 — den beryktade krach; b an dra sidan har hon för afsigt att genom reglerandet af skatteväsendet öka statens tillgångar, på samma gäng hon lättar bör dorra för de skattskyldige genom skatter nas lämpligare fördelning. Den nu varande gegsionen framstår sålunda som en session, hvilken skall sysselsätta sig med ekonomi: ska angelägenheter, och, om icke oförutgedda händelser inträffa, tyckes den icke kunna komma att gifva anledning till de hetsiga oråskiften, de lidelsefalla strider, som politiska och religiösa meningsskilnader vanligen framkalla. Redan i deputeradekammarens förata sammanträde framlade finansministern Depretis budgeten för år 1875. Vi tro, att det är första gången, som riksrådet sålunda sättoas i tillfälle att granska budgeten före det nya finansårets ingång. Hittills har alltid finanslagev framlagts ett par månader för sent och riksrådet har alltid varit nödsakadt att votera dussintals provisoriska bud: etsposter. Man känner olägenheterna af fetta förfaringssätt, som gör en verklig parlamentarisk kontroll nästan omöjlig. Det ärisanning svårt attgå systematiskt tillväga, att uppställa bestämda grundsatser, att göra besparingar då man befinner sig ett goåt stycke inne i finansåret och då hälften af hvad man ville spara in redan är utgifvet. Denna gång har riksrådet framför sig nära två och en half månader, innan finansåret 1875 börjar, och det kan egna en grundlig undersökning åt utgifter och inkomster. Detta ntgör ett obsstridligt framåtskridande: genom 1875 års budget kommer Österrikes financiella administration, ja hela den parlamentariska regimen i en fullkomligt normal ställning. Derför mottogs också budgetförslagets framläggande i rätt tid med enhälligt och lifligt bifall af kamma: ren. Den framställning af finanserna, hvarmed hr Depretis beledsagade budgetens framläggande, var detta år mindre tillfredsställande än de föregående åren. Detfinnes, sade han, åtskilliga skuggpartier itaflan. Hr Depretis eger en för finansministrar sällsyat egenskap, den att icke dölja sanniagen genom en fyndig gruppering af siffror; hav säger hela sanningen, utan förbehåll och tvetydigheter. Den våldsamma krisen 1873, hvars verkningar ännu vara loch länge skola komma att kännas, har slutligen äfven inverkat på statens finanser. ITill en början en börskriz, hemsökte den jförst innehafvarne af odugliga värdepapper; sedan sträckte den sig äfven till handeln Toch industrien. Konsumtionen och produkItionen hafva samtidigt blifvit hemsökta och till följd deraf hafva statens inkomster beitydligt minskats. Stagnationen i handelsI verlden, för öfrigt gemensam för nästan alla länder, har fött uttryck i en ansenlig minskning af tullinkomsterna. Afkastningen af de indirekta skattorna har märkbart sjunkit, och de direkta skatterna förete samma resultat, fastän i något mindre skala. De föregående österrikiska budgeterna, Ifrån 1869 till 1873, intyga en ständig tillväxt i statsinkomsterna, en tillväxt, som Iför alla dessa år tillsammans uppgick till 86 mill. gulden, det vill säga 21 mill. i me deltal för är. Men br 1874 afstannar denna jämt fortskridande tillväxt till följd af krisen; en rörelse i motsatt riktning gör sig l gällande och i budgeten för 1875 upptager hr Depretis den motsedda minskningen i statsinkomsterna till 1442 mill. gwden på grund af resultaten af finansäret 1873, Utgifterna äro beräknade till 381,782.551 gulden, det vill säga till 1,482,762 guiden mindre än 1874, Mot detta utgiftsbelopp skyldra inkomsterna blott med en siffra af 369,429,694 gulden, en brist på 12,352,857 gulden förefinnes sålunda, Från 1869 har Österrike varit befriadt från något deficit i sina finanser. I budgetförslagen för 1869, 1870, 1871 och 1872 figurerade visserligen en nominell brist på några millioner; men som hr De pretis och hans företrädare alltid voro mycket försigtiga och moderata och som de effektiva inkomsterna af skatterna för hvarje år med flere millioner öfverstego deras beräkningar, uppkom ingen verklig brist. Budgetförslaget för 1873 företedde, för första gången i Österrike, ett öfverskott af 3!!2 millioner. Icke ens under det löpande finansåret finnes någon brist. Resultaten af de första åtta månaderna öfverensstämma fullkomligt med hr Depretis beräkningar, i hvilka han försigtigt fäster afseende vid krisen, men i budgeten för 1875 skyldrar ett verkligt deficit på 12 mill. gulden, Lyckligtvis bohöfver ministern, för att betäcka det, hvarken tillgripa ett lån eller någon ny finansoperation: han har besparingar. Skattkammaren eger räntebärande obligationer, hvilkas afyttrande är berättigadt genom finanslagen af 1873, Hr Depretis har hittills icke behöft använda denna Iörsehot; han skall begagna den under år 15. Utan att vilja i något hänseende dölja sanningen sådan den verkligen är, uttryckte emellertid ministera den öfvertygelsen, att denna mindre gynsamma ställning af statsfinanserna blott är tillfällig, och han intygade tillvaron af åtskilliga tecken, som redan antyda återvändandet till ett bättre. Krigen har rensat marknaden och befriat den från alla fiktiva eller mindre goda värdepapnap från alla narvagitvävtare fanitalet gam