Aftonbladet – 28 oktober 1874, sida 3

Eiättegångsoch Polissaker. Återkalladt tryckfrihetsåtal. Det af gross. handlaren Julius Burmeister mot ansvarige utgifvaren af tidningen Fäderneslandet väckta åtal om ansvar enligt lag för en i nämnda tidning införd uppsats, hvilken käranden ansett vara för sitt goda namn och medborgerliga anseende förklenande, blef i går med hr Burmeisters medgifvande nedlagdt i anledning af det af svaranlens rättegångsbiträde boktryckaren Hagström förut gjorda medgifvande att på tidningens första sida låta införa ett beriktigande af den vilgeledande notis, som gifvit anledning tillifråga varande tryckfrihetsåtal. (Dp. B.) — Trolös affärsman. K. m:t har den 26 September faststält underdomstolarnes utslag. genom hvilka f. grosshandlaren C. Strömbom blifvit, i enlighet med 22 kap. 13 och 14 2? strafflagen, för trolöshet emot löjtnanten vid Gotlands nationalbeväring A. Almberg, angående penningetransaktioner, dömd att böta 500 kr. samt ersätta A. rättegångskostnader med yr. kr. 25 öre N,. D. AA. — Sjörättsmål. Sedan direktionen för -Nyttigsångbogseringsaktiebolag vid rådhusrätten i Söderhamn, efter stämning å sjökaptenen C. Lachaude, frkat ersättning med 10.000 kronor för det att anska fregattskeppet Barbaroux, fördt af L., blifvit den 30 Augusti 1870, genom bolagets ångbåt Nyttig, ur farlig belägenhet bergadt, har, uppå fullföljda besvär, k. m:t på det sätt nu afgjort denna rättegång, att bolaget tillerkändes 5000 kronor i bergarelön, förutom 415 kronor i rättegångskostnader. — Westmanska balansmålet. I Öresundsposten läses: I anledning af någon otydlighet i gårdagsreferatet rörande ordförandens i drätselkammaren grefve De la Gardies penningtransaktioner inom kammaren få vi upplysa: att de först omtalade 8000 rdr blifvit insatte å grefve De la Gardies kreditiv i banken, derföre att drätselkammarens eget var fullt, och staden sålunda genom denna ; insättning erhölle högre ränta å sina penningar, än annars varit möjligt. Dessutom hade grefve De la Gardie förskjutit drätselkammaren 8000 rdr kontant, dem han successive återfått; det är detta belopp, som Westman i räkenskaperna kallat för lån åt grefve De la Gardie, då det i sjelfva verket ej varit annat än återbetalning af drätselkammarens lån icke till, utan af grefve De la Gardie, som aldrig lånat ett öre af drätselkammaren. — Ransakningen i måndags med A. M. Stark i Malmköping. I Södermanl. Läns Tdng läses: Före tingets öppnande infunno sig domaren jämte allmänna åklagaren, länsman Jäderholm och tvänne nämndemän vid mordstället för att taga närmare reda på de lokala förhållandena. Sedan protokollsjustering för förra tinget skett, hördes ej mindre än 13 inkallade vitnen, af hvilkas intyg framgick, att Stark natten till den 1 Sept. legat å en höskulle i Näshulta socken, att han till stället ankommit den 31 Aug. sent på qvällen och följande morgon ingått till gärdsfolket för att tigga sig litet mat. Derefter förklarade fklagaren, att, då Stark således ej kunde anses hafva deltagit i mordet, han ej vidare yrkade på någon rättskemisk undersökning af den. af Stark påhafda rocken, hvilken påståtts hafva haft fläckar såsom af blod, men som förhbållan: let med de våta kläderna och den våta penningpungen ej blifvit utredt, och Starks uppgifter att de hade legat så i tre veckor ej kunde vara sanningsenliga, yrkade åklagaren uppskof med ransakningen till annan dag för att komma i illfälle att närmare utforska detta misstänkta förhållande samt efter sig företeende omständigheter förebringa bevisning. Stark yrkade att målet skulle genast afgöras, då fulleligen styrkt blifvit, att han till mordet var oskyidig, men I 5) Deutsche Abende, Stuttgart 1867. )) Studien zur französischen Culturund Litteraturgeschichte, Berlin 1865. 10) Ueber die französisehe Geistesbewegung im XIX Jahrhundert, Berlin 1873. 11) Unsere Zeit., Juli 1872.