Aftonbladet – 24 oktober 1874, sida 3

— LA —Ä — I Råtorfven blandas med vatten, omröres och sön derslites fullkomligt; derefter ut:lås den våta massan öfver trä-galler af den form och storlek. man vill hafva torfstyckena, eller, då massan rr halftorr, sönderskäres den i tegelstensorm. Denna metod är den vanliga i Tyskland och användas härför flere slags maskiner. Den bästa tillverkas af Cohn i Hannover. Råtorfven blandas i en trattformig låda, kranas der, pressas sedan ut i tre cylindrar och föres derifrån på marken. Maskinen behöfver 10 till 12 man samt en lokomobil om 8 hästkrafter och förarbetar 8000 kubikfot råtorf. Beck i Oldenburg tillverkar ock en maskin af ungefär samma konstruktion; men denna har den olägenheten, att torfven så lätt stannar i kranen utan att pressas ut, hvarigenom maskinen arbetar långsammare och dess verkan blifver betydligt mindre. På utställningen i Bremen detta år förekom en liten maskin, som blott kranade torfven. Den bearbetade massan häldes sedan i en låda, som stod på en kärra. Härifrån föll den på hjulet, hvars yta bildade formar för torfven, hvarigenom den ej särskildt behöfde sönderskäras. Vid Campe i Oldenburg var uppstäld ett slags torfmaskin, som sjelf gräfde sig in i mossen och sålunda både upptog och kranade torfven. Maskinen var placerad på en pråm och drefs af en 24 hästars ångmaskin samt gräfde då på 10 timmar en kanal af 150 fots längd, 20 fots bredd och 7 fots djup. Torfven blef endast kranad, och hela maskinen var mera afsedd för kanälgräfning än torfupptagning, ehuru den äfven till. det förra ej alltid är så lämplig. Förekomma stubbar, så kan denna maskin ej användas. Kraning af torfven är öfver alt lämplig, der man ej kan afdika mossen, eller der torfven är af så lös beskaffenhet, att den ej låter forma sig. Priset i stort medeltal för kranad torf blir för centnern 21 öre eller för tunna 27 öre. Emellertid fordrar alltid under arbetet all krantorf tämligen stor transportkostnad och vidsträckt torkplats: olägenheter nog att föranleda försök med ett annat system — och så uppkom s. k. presstorfberedning. Den kanske fullkomligaste af detta slag är kultorfven, Då Sverige vid Vårgårda i Vestergötland eger en dylik inrättning, så vill jag något närmare beskrifva den. Den råa torfven kranas och utpressas i munstycken om 4 tums diameter, afskäres i 4 till 5 tum långa stycken; dessa falla dervid på ett uppfordringsverk, som för dem till öfversta våningen at fabriken, der de falla i en ihålig, lutande cylinder, hvarifrån de transporteras till torkladan. Hyllorna i ladan äro sluttande, så att torfven af sin egen tyngd transporteras från öfra ändan af ställningen till den nedra, då den är torr, hvartill åtgår omkring 18 till 20 dagar. All törfven måste torkas under tak; och största olägenheten blir att få torkladorna att räcka till. Inträffar ogynsamt väder, så kan fabriken blott arbeta, tills ladorna äro fulla. Man behöfver blott betänka, att vid Vårgårda tillverkas 700 centner för dag, för att inse, hvilket rum en sådan massa intager. Kultorfven är hittills det bästa brännmaterial; man af torf kunnat åstadkomma. Den lifliga och fullständiga förbränningen visar, att denna form för torf är den rätta; och den hårdhet, materialiet i torrt tillstånd besitter, gör att det kan utbärda lång transport utan att söndersmulas. Då kultorfven förhåller sig i vigt till goda stenkol som 2:1, så blir den för dem, som ej bo långt från järnvägsstation, ett ypperligt och billigt brännmaterial. För tillverkning af rörtorf, svenska torfindustriens skötebarn, finnas flere olika maskiner. I trakten af Kalmar såg jag en dylik, hvilkens uppfinnare jag dock ej minnes. Råtorfven bearbetades i en låda med knifvar och utpressades genom en kon medelst en skruf. Förlängningen af axeln åstadkom ihåligheten i röret. Denna maskin var den billigaste, jag sett för detta system. Hela maskinen kunde göras för 100 krovor, och fordrades omkring 3 hästars lokomobil för att draga densamma. Tillverkningen var ungefär 150 tunnor pr dag. Herr Ros maskin, som vunnit eti så välförtjent anseende, -ställer sig dyrare, men är af 80lid konstruktion, lätt att rengöra, arbetar väl och producerar något mera än förut nämnda maskin. Herr Samuelsons maskin är numera på så många ställen använd och känd att derom här intet behöfver talas; Tillverkningen pr dag utgör ungefär 60 tunnor: Rörtorfvens fördelar äro dess brännbarhet och den jämförelsevis korta tid, hvarpå den torkar, men dessa fördelar uppväga knappast olägenheten, att denna torf vid transport så lätt sönderfaller. I utlandet såg jag ingenstädes rörtorf tillverkas, men fackmän berömde den mycket. Rörtorf kostar omkring 25 öre tunnan i tillverkning. Ejnars maskin af ypperlig konstruktion pro: lucerar torf i fyrkantig form, 4 tum hvarje sida, omkring 400 t:r pr dag och behöfver dertill 20 man och en 6 hästars lokomobil; Det enda, man kan säga mot den samma är, att den arbetar torfven för litet. Hr Dietrich i Bromberg hade på utställningen Bremen en maskin; som för såpertad torf läm: pade sig väl. Maskinen bestod af två paralella skrufvar, inneslutna i en cylinder. Torfven pressades ut i cylindrisk form; och hade det varit en förlängning på axeln, vore maskinen lämplig ör rörtort. Herr Luchts i Colberg maskin var lämplig för illverkning i smått, arbetade lätt; och genom en nrättning under maskinen hölls skrufven ren rån rötter och qvistar. Derigenom att munstycset var i vinkelform, underlättades inskjutningen if brädorna, hvarpå torfven borttransporterades. Båda dessa maskiner syntes mig döck för dyra, ch de fordrade för stor personal till den ringa roduktionen, som väl knappast gick till 100 unnor pr dag. Vid täflingen i Bremen fans ock en engelsk naskin från Claytons fabrik. — Den arbetade åtorfven på ett utmärkt sätt -men var oprakisk så väl i anseende till den stora kraft och peronal, som behöfdes i förhållande till dess ringa roduktion, som ock i anseende till dess höga ris. — Om jag minnes rätt, så begärdes derför 000 preus. thaler courant. Schlickeijsens maskiner äro för såpartad torf ynnerligen lämpliga. Den största, som under ;synnsamma omständigheter tillverkar 200 tunnor yr dag med 4 hästars. kraft, kostar dock 1800 haler preus. courant. Vid Haspelmoor i Baiern eger staten en torfabrik, som, innan den nått sin nu varande uftreckling, väl kostat en half million gulden. — Jenna fabrik är den enda i sitt slag och förtjelar derföre några ord. Sedan mossens täcke plifvit afröjdt, dikas den i 12 famnars breda tesar, — Mossens yta harfvas med en lätt harf ch den lösryckta torfven omkrattas med räfsor upphörligt en hel dag. Vid godt väder blir orfven så torr, att den efter denna tid kan inöras. — Detta torfmjöl inlägges i ett system af ylindrar, hvari det genom skrufvar föres från le öfversta till de nedersta. Dessa cylindrar ro inneslutna i ett af tegelsten muradt rum, vilket uppvärmes med ånga. — Då torfmjöl jasserat genom alla cylindrarne, hvartill åtgår 0 minuter, faller det i en tratt, hvars nedre nda mynnar i en excenterpress. Härifrån ut commer torfven i form af kakor eller bollar om tums diameter och 3, 4till 5 tums längd. Denna orf har nu en så ringa volym, att 100 kubikfot äga 45 ctr, då samma volym vanlig skärtorf lott väger 9 ctr. Dessutom har fabriken den ördelen, att den genom att magasinera det torra orfmjölet kan trbeta hela året utan uppehåll. Brännvärdet af torf är för olika slag natarligtis mycket växlande, men kan i medeltal beräkas sålunda: 1 famn björkved är lika med 10 unnor god och torr presstorf, 1 famn tallred är lika med 7, tunna god och torr pressorf, 1 famn granved är lika med 6 tunnor god ch torr presstorf, 1 tunna stenkol är lika med oå 4 tunnor god och torr presstorf, 1 ctr stenär lika med 2 å 2, ctr god: och torr pressorf. Torfyven kan användas öfveralt, der ved eller tenkol brukas. — I ev användes den i uddelugnar, som bränsle under järnvägslokomoiv, till frambringande af kol, är äfven duglig illberedning af lysgas, och den tid är nog icke å aflägsen, då den kommer att användas i masgnar. Öfveralt, hvarest torfindustrien rationelt edrifves, herskar välmåga, ja mången statsekoom påstår, att Holland, sedan dess verldshandel ftog, hämtat sin rikedem ur sina torfmossar. — Uven vårt land har stor tillgång på goda torfssar, som dock ännu innesluta de slumrande CD ket ft nal färd ön Il brat om EG FA SÅ br