henne blifva hans hustru? tänkte hon; hvad väntade han på? var det för hennes skull, som han tvekade? Hvad hade hon att frukta, mer än att på ännu ett helt, långt år ej få återse honom? Hade mrs Loigh kommit? Skulle han snart vara tillbaka? Hon ville här afbida hans återkomst, och sedan skulle de till sammans göra en bätfärd till Crossway-öp. Mary hade lärt att ro, sedan Cyril sist var hemma, och Harry gade att hon gjorde det bra. Och härifrån öfvergingo hennes tankar omärkligt till andra ämnen, till den tid, då de skulle vara ett och inga skilsmässor mera ega rum, Hastigt ljödo röster från flodens andra strand; den ena var Cyrils, den andra, klar och glädtig, var henne obekant; den måste helt visst vara mrs Leighs, kanske förde Cyril henne med sig hem. Betagen af ett ovanligt anfall af blyghet steg hon upp, ilade öfver ängen, raka vägen in i mjölkkammaren, och ropade: Ack, mamma, mamma, Cyril kommer och mrs Leigh med honom! Utan att afvakta någotsvar, flydde hon derefter upp till sitt rum. Hon hade icke varit der länge, då hon hörde sin fostermor ropa på henne; högljudt gamtal och skratt nere på förstuguqvisten tillkännagåfvo äfven för Mary, att gäster hade anländt. Hon måste gå ned, annars blefve Cyril missnöjd. Månne mrs Leigh visste alt angående Cyril och henne? Om så var och mrs Leigh var Cyrils vän, måste hon längta att se den flicka, han hade valt till sin hustru. I hast ordnade Mary håret med handen, aftog det breda rutiga förkläde. som hon alltid bar i hemmet, utom på sön dagen, och skyndade nedför trappan. Hon kom nästan inpå sällskapet, som likväl icke strax såg henne, ty den goda mrs Thorn