Aftonbladet – 22 oktober 1874, sida 3

lemellertid här vid lag så belysande, att de torde kunna få anföras. I Samtliga järnvägar i ofvan nämnda land TIhade vid 1870 ärs slut en tillsammantagen längd af 11,043 eng. mil och trafikerades samma år af 288,632,921 passagerare, af hvilka 27,004,386 begagnade första klassens, 66,736,823 andra och 194,891,712 tredje klassens vagnar; 118,110 hade season tickets, alla järnvägstrainerna till sammans tillryggalade 72,362,063 mil. År 1873 uppgick antalet passagerare, som trafikerade de dåvarande 11,369 milen i England och Waleg, till 401,465,086, deraf 32,474,219 första kla:sens, 62,866,761 andra och 306,124,106 tredje; 257,470 hade season-tickets. Här visar sig således en tillväxt i järnvägarnes längd af 326 mil, och en tillökning i passagerareantalet med 112,832,165, af hvilka 5,469,833 voro första klassens, 111,232,349 tredje, och 139,360 hade seagon-tickets, hvaremot andra klassens passagerare hade minskats med 3,870,062, hvilket man antager hade sin orsak deri, att det stora Midland kompaniet år 1872 tillät tredje klassens vagnar attåtfölja alla passageraretåg, hvilket föredöme genast följdes äfven af de andra linierna. Antalet mil, som pazserades af trainerna år 1873, var 78,724,510, således 6,274,282 mil mera än år 1870. — Hela inkomsten af pasgageraretrafiken uppgick under år 1870 till 14,475,637 puad, deraf 3,329,681 at första, 4,364,333 af andra och 6,177,230 pund af tredje klassens passagerare. Deremot uppgick hela inkomsten af passageraretrafiken under år 1873 till 17,921,455 pund, fördelande sig å de resp. första, andra och tredje klasserna sålunda: första 3,687,638, andra 3,438,032, tredje 9,940,661, och 855,024 pund af season-tickets. Hvad åter igen publikens benägenhet att begagna andra eller tredje klassens vagnar beträffar, så meddelar nämnda statistik följande siffror, sedan genom Midlandbolagets initiativ tredje klassens vagnar införts å alla linier. Af dessa siffror framgår, att af de olika bolagen Great Western på tre år förlorade 173,129 pund på andra klassen, men deremot vann 465,264 på tredje; Lancashire Yorkshire förlorade 112,373 på andra, men vann 297,599 pund på tredje; London North-Western förlorade 259,195 pund på andra, men vann 772,831 på tredje; Midland förlorade 160,994 pund på andra, men vann 426,442 pund genom ökad trafik å tredje klassen 0. 8. Vv. Ehuru inga historiska fakta ligga till grund för antagandet, att Liverpool skulle erhållit sina första stadsprivilegier år 1112, hvilka privilegier skulle förnyats 1129, så är likväl denna mening ganska allmänt gällande och flere forskare hålla ännu derpå, under det åter en annan del vill förlägga stadens uppbyggande till 1207, grundande detta ä en skrifvelse från konung Johan till Henry Fitzwarren, i hvilken skrift konungen uppmanar siza trogna undersåtar att komma och bosätta sig i den nybygdda staden. Att den då icke måtte varit synnerligt stor, framgår bäst deraf, att år 1420 räknade den icke mera än 800 invånare, och dessa beskrifvas i befintliga krönikor såsom ytterst fattiga samt boende i miserabla hus; ett hus å en af de förnämsta gatorna inbringade t. ex. icke mera än 4 sh. i årlig ränta. Men så småningom blef samfärdseln mellan England och Irland alt lifligare och lifligare, och Liverpool kunde med sitt för handel gynsamma läge icke annat att draga fördel deraf. Sålunda räknade det år 1570 en handelsflotta om 12 fartyg, med ett lästetal af till sammans 177 tons samt bemannad med 75 sjömän. Visserligen led staden betydligt af pesten, som hemsökte den två gänger, 1548 och 1558, då öfver en fjerdedel af befolkningen strök med, men detta oaktadt finner man, att år 1565 stadens handelsflotta ökats med ) tre fartyg. Emellan denna tid och 1648 led Liverpool mycket af de inre oroligheter, som herskade i landet, men åtskilliga! skadeersättningar, som det tid efter annan erhöll, gjorde att det åter repade sig, så! att det nyss nämnda år kunde uppvisa en handelsflotta at 24 fartyg om till sammans ). 462 tons. Åter igen började pesten i staden åren 1651 och 1655, framkallad som : det antages, af de träskartade marker, som omgåfvo den. År 1700 börjades byggandet af den första stora skeppsdockan. Staden hade nu så småningom hemtat sig från hvad den lidit genom pest och inbördes krig, och vid ofvan angifna årtal var den redan i stånd att anslå 50 pund sterling : om året till de fattiga och betala skollärare med årligen utgående 110 pund. Nu lades äfven grunden till den första ordentliga kyrkan, hvars kostnad uppgick till 4000 pund. Staden började utvidga sig åt alla sidor, men på ett högst oregelbundet sätt. En hvar byggde hvarest och huru har behasade, och följden häraf blef naturligen den, utt kommande tider, med kostnader upp-lc sående till milliontals pund st., måst godtsöra hvad bristande ordning och smaksinne lc elat. Staden blef alt rikare och rikare, och köpmännen subskriberade till upprätandet af den ena välgörenhetsinrättningen fter den andra. Husen voro emellertid innu synnerligen primitiva och de flesta sator vid regnigt väder nästan omöjliga tt passera. Men vid denna tidpunkt vill let synas som om alla hinder för stadens itveckling voro öfvervunna, och ingenting kan bättre visa detta än några siffror öfrer befolkningen, hvilka jag skall börja ned så långt tillbaka som de officiella handingar, som stå till buds, lemna någon leding. Befolkningen var sålunda: År 1272... 840 personer, 1336. QAN