Aftonbladet – 21 oktober 1874, sida 3

lade, sände de äfven de första missionärerne att predika evangelium för rödskinnen. Eliot har blifvit kallad indianernes apostel, men fyra år innan han började sitt arbete i New England, voro svenskarnes prester i verksamhet bland vildarne, och under det att desse predikade evangelium, visade lekmännen genom sitt uppförande indianerne, hvad verkan dess efterlefnad medförde. Svenskarne voro ett rättsinnadt, fredligt och oförargligt folk, som egde grundsatser och lefde efter dem. Puritanerne älskade mycket varmt friheten för egen räkning, men tyckte ej synnerligen om att låta den äfven komma andra till godo. De hade beslutit att tjena Gud i öfverensstämmelse med sitt eget samvetes föreskrifter, men på samma gång ville de, att alla andra äfven skulle tjena honom efter samma föreskrifter. Alärig har väl större skrymteri funnits på jorden än det, som höll deras själar i fjärtrar. Svenskarne vid Delaware utsådde dem första sanna religiösa friheten inom denna verldsdel, och hade de blott. lemnats i ro, skulle de utan tvifvel hafva vunnit ett ovanskligt rykte såsom grundläggare här af den meningsfrihet, hvilken utgör vär största stolthet. Att historien behandlat dem ganska illa, synes deraf, att icke en amerikan bland tio i dag har sig bekant hvad de gjorde och hvad de voro.