Aftonbladet – 21 oktober 1874, sida 2

STOCKHOLM den 21 Okt. När, på sin tid, natt-tåg infördes B statens järnvägar, blef man här på platsen grymt besviken i sina förhoppningar att erhålla beqväma och för affärslifvet lämpliga ankomstoch afgångstider för posterna. Bantågen funnos vara sö ordvade, att bref ven — åtminstone de rekommenderade — kunde utlemnas först fram på middagen, under det afgående rekommenderade bref ej fingo å postkontoret afiemnas senare än kl. 4, Hvilka högst betydliga olägenheter detta vällat affärslifvet, torde knappast behöfva påpekas. Tiden mellan posternas ankomst och afgång har varit så knapp, att om der: jämte i betraktande tagits, att under denna tid jämväl några erhållna uppdrag skolat uträttas och besked derom i de afgående svaren lemnas, det praktiska resultatet ofta och oftast blifvit, att besvarandet icke kunvat samma dag medhinnas, samt att således det mål, som med natt-tågens införande hufvudsakligen afsågs, måste anses till hufvudsaklig del förfeladt. Om man emellertid tegat och lidit, så har det väl hufvudsakligen varit derför, att man hoppats att det onda skulle hafva en öfvergång. Snart, så har man sagt sig, fullbordas den Östra stambanan. Vägen till Malmö blir då 10 mil ginare och kommer att till ryggaläggas på 3 timmar kortare tid än nu. Dessa tre timmar komma oss till godo på vår arbetsdag; vi hinna då besvara bref samma dag de askommit, och äfven rikets hufvudstad skall en gång, sent omsider, få något gagn af natt-tågen. Invaggad i denna förhoppning har man tegat stilla och tålmodigt fördragit det nuvarånde bedröfliga tillståndet. Nu är det emellertid en af alla tiders och länders erfarenhet bekräftad sanning, eo den gom låter förtrampa sig, han blifver förtrampad. MHufvadstaden och dess affärsverld, som med kristeligt tålamod fördragit den stjufmoderliga behandling, som hittills städse kommit dem till del i alt, som rört järnvägstrafikens ordnande, lära nu åter hafva något dylikt attförvänta, så vida icke till äfventyrs någon lifs Jutning från deras sida skulle förmå afväna det. Om några dagar förestår nämligen öppnandet af Östra stambanan; men, efter hvad förljudes, lärer meningen vara att disponera den tidsvinst, som derigenom uppstår för färden mellan Stockholm och Malmö, på sådant sätt, att natt-tågen icke skulle hitkomma en enda minut tidigare och icke afgå härfrän en enda minut -senare än för närvarande. Vi må bekänna, att då vi först sporde ryktet härom, ansågo vi det utspridt af någon elak skämtare, som velat håna den Stockholmska affärsverldens menlöshet och praktiskt utröna, huruvida den verkligen var benägen att, sedan den förut erhållit ett slag på den ena kinden, nu äfven vända den ndra till för att låta den undergå samma vänliga behandling. Men då ryktet från skilda håll upprepades, ansågo vi oss böra 1038 kungl. trafikstyrelsen göra oss underrättade om förhållandet, och erforo vi dervid, att farplaner verkligen äro uppgjorda — huruvida de ännu äro slutligt faststälda, iro vi icke i tillfälle med visshet uppgifva — så beskaffade, attnatt-tågens ankomst och afgångstider skulle, hvad hufvudstaden oeträffade, blifva alldeles de samma som för tärvarande. Det skulle ingalunda förundra ost, om våra läsare misstrodde uppgiften och antoge len bero på något missförstånd, så otrolig ir den verkligen; men vi kunna försäkra att vi ha den, sådan vi återgifvit den, oss medlelad af vederbörande ämbetsman i trafikstyrelsen. Vi böra tillägga, att de turlistor, om vilka här är fråga, afse vintertrafiken, för vilken trafikstyrelsen anser, af tekniska käl, en mindre farhastighet nödvändig, än len som användes under blidare årstider. Vi kunna och vilja icke härom tvista med lem, som ega anspråk på sakkunskap, och ri skola således icke syswelsätta oss medl rågan om den tid, som för hela färden blif-. TT a FE rg aa a RR SR 2 As AR NA se on RNE ha rad