Aftonbladet – 19 oktober 1874, sida 2

blott den kan orivat tjonstförhållande, som i följ trycklig, muntlig eller skriftlig, öfverenskommelse trädt i tjenst hos en annan på sådana vilkor, att deras uppfyllande kan framtvingas på laglig väg eller deras öfverträdelse medförs ersättningsskyldighet. Det tredje förslaget om forholdstalavalg vid val sa? valmän till landstinget bostämmer i sin 1 I att valmansvalen till landstinget i Kjöbenhavna och öfriga städer skola företagas eniigt stadgarna för val efter forholdstal,, så vida der skall väljas mer än en valman. Den andra paragrafen gifver närmarc regler för röstningen. Qvinnofrägan synes i Danmark hålla på att komma på dagordningen, likeom hon under flere år varit det hos oss. Ännu befinner hon sig likväl i sitt första skede, såsom man erfor af en diskugegion derom, som förekom i Nationalekonomisk Forenings sammankomst i onsdags afton, Den inleddes af kand, polit. Aleksis Petersen, som principi: elt förfäktade den Stuart-Millska uppfattningen af qvirvans likaberättigande med mannen och yrkade tills vidare att lagstiftningen må ändras dorbän, att til qvipnan till anställningar, från hvilka hon bittills varit utssluten, bland hvilka han, utom postverket och läkarekallet, nämndo prestämbetet, hvarför haa troåde att hon var synnerligt v)1 danad. Ala följande tnlare, folktingsmännen Bajer och Gad, pri fessor Scharling, författaren M. Gold. sehmidt, birkedommer Krabbe, professor Drachmann och redaktionssekreteraren Nu thansan, funno den förste talarens fordringar alt för vidsträckta, och hr Golåascbhmidt förktarade till och med att, om också ordet revolution icke hade utsagts, låg denna ide dock på bottnen häraf. Folketingsmanusn Gad erkände behofvet af en förbättrad ställning för qvinnan och uttryckte särskildt den. önskan, att den gifta qvinnan skulle få en sjelfständigare epgendomsrätt, anseende att det blott vore naturligt, ntt den gifta qvinnan erhöllefritt förfogande öfverhvad hom genom eget arbete förtjenar. Mest konservativt uppträdde birkedommer Krabbe. Han. påstod att likaberättigandet mallan man ceck qvinna bör bestå i en lika möjlighet att npr,. fylla sin bestämmelse, och det, mesade ban, är qvinnans bestämmelse att vara huster, och moder. Hon bordo derför blott egna vig ät familjlifvet och han tadlade bestämdt ana sträfvanden ats öppna för benne Pya banor. Professor Scharling och de öfris;se talarne medgåivo emellertid det önskvärda I att qvinnans ställning måtte nandergå förbäts ringar i flere hänseenden. . raktag såsom