Aftonbladet – 16 oktober 1874, sida 2

RSA ARN sjukdomar, som kunnat förekommäs, Dessa sjukdomar vara öfver hufvud 18!2 dagar. Kostnaden för de sjakdormsfall, som kunnat förekommas, medföra på orund af dessa beräkningar, och kalkylerade till blott två shillings om dagen eu kostnal at 240,000 pund, sterling för Glasxow. I hela England dö onödigtvis 125,000 personer om året, hvilket förutsätter 4,200,000 sjukdomsfall, som kunnat förekommas, För att afbjelpa detta beklagliga förhållande, skulle hr Playfalr vilja föreslå en reorganisation af den offentliga belsovården i de tre konungarikana och skulle önska, att utrikesministeören upprättade en afdelning för denna avgelägenhet. Han skulle dessuvom vilja, att den förträffliga organisationen af dödsfallens inregistrorande ökades med inregistrerandet af sjukdomsfallen. Jag öfvergår nu till sir George Campbells anförande, Sir George har ännu en gång beredt oss skådespelet af en medlem af aristokratien, af en medlem af det konservativa partiet, som djerft går vår tid: mest svära problem på lifvet, Han förkla rar att orsakerna till den politiska ekonomiens minskade inflytande äro tre: okunnigheton, fördomarne och sedvänjorna, som ibland stå i strid med dess lagar, Dertill kommer slutligen det nu bekräftade förhållandet, att tillväxten af en nations allmänna rikedom icke alltid står i ötverensstämmelse med välmågsns utbredning till hela folket. Okunnigheten och fördomarne måsto man låta tiden besegra; hvad sederna och bruken angår, är man icke verklig statsman, om man icke förstår att göra upp räkningen med dem, Den sist nämnda orsaken är den allvarsammaste: den leder oss till den slutsatser, att det problem, gom det bligger de moderna samhällena att lösa, utgöres af en god fördelning af rikedomen och icke af dess hopande på några få händer. Det är den genom rikedomens nuvarande fördelning framkallade reaktionen, som man måste tillskrifva det faktum, att vissa personer vilja återkomma till det samhällenas ursprungliga tillstäsd, som man kallar kommunism. Den stora svårigheten för upprättandet af en fri stat beror på tillvaron af vissa underordnade åligganden och syselor. Det gifves icke något exempel på ett verkligt fritt land, der friheten blifvit uteträckt till hela samhällskroppen. Det har alltid funnits en priviligierad grupp, om den ockeå bildat majoriteten. Öfver alt och under alla tider ha de lägre arbetena blifvit verkstälda af heloter, slafvar, trälar; i våra da gar verkställas de af personer till namnet fria, men som genom sia okunnighet hållas i ett tillstånd af helotism. Nu försvinner emellertid okunnigheten raskt, och erfarenheten visar, att det är svårt att finna arbetare för underordnade eller vidriga sysslor, om man icke betalar mycket höga löner. Längre fram i sitt tal föreslår sir George Campbell, att man skall ersätta europ6erna, som blifvit olämpliga som tjenare och verkställare af underordnade sysslor, med på ett lämpligt sätt inöfvade hinduer. Han har sålunda funnit sin underordnade race, till hvilken friheten icke bör utsträckas, En af orsakerna till de ökade arbetslöperna i Europa är den stora emigrationen, som framkallas genom de höga arbetsprisen i de nya länderna. Men emigrationen sjelf bidrager till att återställa jämnvigten i prisen genom att höja arbetets värde på lot ena hållet och minska det vå det andra. Å andra sidan fogar sig det aflägsna Asien, som fordom var afspärradt från arbotsmarknaden genom frånvaron af kommunikationsmedel och genom fördomar, som hindrade en verklig utflyttning, i de nya förhållandena, och redan täflar det kinesiska arbetet med det hvita i Amerika. Hinduen arbetar också för godt pris och börjar visa sig sinnad att emigrera. Man skulle med honom kuuna kolonisera Eogands tropiska besittningar. Frågan om kolonierna ådrog sig äfven ir Georga Campbells uppmärksamhet. Det sifves två slags kolonier för England: de rerkliga kolonierna, befolkade af engelsmän, åsom Canada, Australien, m. fl, och beittningarna, såsom Indien. Hvad de första ingår, är talaren af den åsigten, att man ör lemna dem den största handelsfrihet ch lita på de engelska produkternas förräfflighet för upprätthållandet af de kommeriella banden mellan dem och moderlandet. Ivad den politiska friheten eller rättare beroendet angår, böra de erhålla den, så nart befolkningen är tillräckligt talrik, Säl nart en man, som är född och uppfostrad åå de britiska öarna, har bosatt sig i en oloni, öfvergifver hau sina känslor och ntressen som engelsman, för att tillegna ig sitt nya fäderneslands känslor och inressen. Af denna orsak är sir George ampbell at den Bsigten, att det britiska arlamentet icke bör stifta lagar för koloierna. Han skulle icke önska mellan konierna och moderlandet något annat band n ett slags personlig union under sammä averän, hvilken — eller rättare hans förte minister — åtminstone för en tid skulle Ingera som skiljedomare vid möjligen ppkommande tvister. Den ädle talaren öljer ej, att efter en tid skulle detta and komma att brytas och de britiska olonierna blifva i åtnjutande af fullstänigt oberoende, Han inser nödvändighen häraf och råder, att man så fort som öjligt bör bereda Canada denna ställning Canada, som genom kina enskilda intreson och genom de konflikter, som de kunna amkalla, kan blifva en källa till allvarmma faror för England. Sir Campbell wr rent ut sagt, att England icke borde sätta sig för risken af ett krig med örenta Staterna för Canadas skull. Hvad igelsmännen hoppas af eg dylik politik är rtvaron af det goda förhållandet med des gamla kolonier, hufvudsakligen från mmerciell synpunkt. Hvad Indien angår, är det möjligt attlq t en dag kan blifva moget för politisk io Q Fr er 28 RR AR Kr AA