Aftonbladet – 16 oktober 1874, sida 2

DE man går något längre tillbaka i tiden, finner man, att dödligheten i England be tydligt minskats, Den utgjordes: 1660—70 af 80 på 1000 1681—90 42 1746—55 355 1846—55 24,9 1871—— 26,6 Det är endast fråga om sjelfva England, ty i Skotland bar tvärtom dödligheten sedan några år ökats, hållande jämna stig med städernas tillväxt. Befolkningens täthet utgör utan tvifvel en anledning till den ökade dödligheten; . Jmen den är icke den onda orssken, efter ; j SOM London, hvilket har tre och en half million invånare, blott har en dödlighet af 22,4 på 1000, och emedan Glasgow med 450,000—500,000 själar har en dödlighet al 31,3 på 1000. Det finnes mycken likhet mellan on na,Itions och en individs helsotillstånd: i båda Tfallen är det fråga om det mer eller mindre friska tillståndet af smådelarne hos ett helt; i båda fallen kan det sjukliga till ståndet af ett visst antal af dessa smådelar smitta de andra och blifva farligt för det hela. Det är sålunda som de epidemiska sjukdomarna, hvilka uppstå bland de fattiga, blifva en fara för de rika och för samhällskroppen i dess helhet. Hvar och en är sålunda intresserad i sin grannes heisa såsom en sak, hvilken rör hans eget välbefinnande, .Joch detta är ett vetenskapligt bevis för förj träffligheten af Kristi bud: Älska din nästa som dig sjelf. Problemet är enkelt i teorien, fastän svårt att lösa i praktiken. Det inskränker Jeg till avt betrygga rena och snygga hus, Åren laft och rent vatten, samt god föda och goda kläder: ingen farsot har motstått detta. Den moderna vetenskapens föreskrifter kunDa sammanfattas i dessa profetens ord: Tvätten eder och hållen eder rena. Doktor Playfair berättade sedan sundhetsvetenIskapens historia och visade, att renlighet dblifvit påbuden af forntidens alla andliga och verldsliga lagstiftare. Från och med barbarernes inbrott glömdes renlighetens föreskrifter; under flere tusen år fans det kanske icke en enda man eller qvinna, som begagnade bad. Osnygghet var till och med påbjuden af religionen och man betrakdItade kroppens orenhet som ett bevis på själens renhet och helighet. Den utmärkte hygienisten behandlade derefter frågan om begrafningar och förklarade, att han efter att ha varit anhängare af likförbränning, nu trodde att den bästa förvandlingsprocessen åstadkommes genom nedgräfning i en passande mark; derefter sysselsatte han sig med frågan om vattenåra. Igen, som städerna förderfva genom ätt i dem kasta sitt äffall, till stor skada för den Å befolkning, som bor vid floderna nedanför städerna, och för jordbruket, som af denna förgiftningskälla skulle kunna homta ofantlig nytta. Man har undersökt Clyde nedanför Glasgow och funnit dess vatten afskyvärdt. Lyckligtvis hemtar Glasgow det vatten, som staden konsumerar, från Katrine lake. Men London befinner sig icke i samma ställning och en million menskliga varelser nedsmutsa Thames, innan den kommer fram till London och innan dess vatten der drickes, Lyon Playfair, som är ledamot af parlamentet och tillhör det konservativa partiet, hoppas att under nästa session skall Disraelis regering låta votera en lag, som gifver effektiv bekräftelse åt de gamla egypternes bud: Smutsen icke floderna!s Bristen på afloppstrummor i vissa städer inverkar betydligt på osundheten och utöfvar till och med inflytande på visna sjukdomar, som man icke skulle vänta sig att se inblandade i denna fråga. I Salisbury har antalet dödsfall, vållade af lungsot, minskats med 49 procent, efter införandet af drainering, i Ely med 47 proc,, i Rugby med 43 proc., i Baubury med 43 proc. Förut utgjorde lungsotens medelförlopp två år; det utgör nu åtta är. Bostädernas ventilering är också en vigtig sak, likasom att icke talrika familjer sammanpackas i otillräckliga bostäder. Man bör också hoppas, att parlamentet under sin nästa session skall vänligt behandla hr Kay Shuttleworths bill och att något genomgripande göres för arbetarbostäderna. Osedligheten är osnygghetens och eländets vanliga följeslagerska;! bristen på förutseende framkallar den också. Der, hvarest lustan ensam för ordet, ser man dessa tanklösa och tidig: ingångna äktenskap, hvilka omedelbart havs till följd en mängd barn. Visserligen omkomma många af dessa barn till följd af de ogynsamma förhållanden, i hvilka de befinna sig; men de som lefva qvar, fortplanta en okunnig och osedlig race. Ibland, säger hr Playfair, ge vi i barnet en för framtiden farlig varelse och vi vidtaga då några åtgärder för att söka skydda oss för det; men åt den arbetande befolkningens barn egnas icke så mycken offentlig omsorg. Om dessa barnungar vore svin, oxar, hästar, skulle tidt och ofta interpellationer framställas om dem i parlamentet; men som de blott äro menniskobarn, bryr sig ingen om dem, Är det icke en förfärlig anklagelse, riktad af en offentlig man mot hans landsmän? Men enligt hans åsigt stannar icke bristen på förutseende dervid, och han påstår, att om man lyckades att göra den hederlige arbetarens hus lika sundt som förbrytarens cell, skulle man öka den förstnämndes lif med lätta produktiva år, det vill säga: man ke skaffa landet en ansenlig rikedomskälla. Men ett hinder för vidtagandet af sanilära Ätgärder utgöres af de utgifter, som le medföra. Detta är dock en dålig beräkning, ty dessa utgifter representera en verkig besparing, till och med i fråga om skatterna. Litom oss välja Glasgow till exemvel och antaga, att dess dödlighetaf 31 på 1000 m vore Londons eller 22,1. Denna dödlighet, ämförd med hvad hygienisterne anse för wormalt, eller 17 på 1000, visar att i Glasgow, ämfördt med London, dö 3817 personer om wret för mycket. Men dessa dödsfall förutätta bland de lefvande ett vida större anal svåra sjukdompfall, hvilka kunnat fö-(st ekommas. Pettenkofers statistiska beräkle ingar visa emellertid att på hvar och en,l: om dör på hospitalen, komma 34 svåra lm inl damefall oh att antulaet af AQ17 An lar — ket då bör 5 RR DA kH etet OM pt ta je bg ER