Bör en godsbangård anläggas vid Ladugårdslands Strandgata? Till Redaktionen af Aftonbladet. Uti den uppsats i gårdagens Aftonblad. som sysselsatte sig med frågan om Stock holms kommuns bidrag till Stockholm—Ve. steråg—Bergslagens järnväg, anmärktes, att stadsfullmäktiges beredningsutskott hem stält att fullmäktige skulle göra till vilkor för stadens aktieteckning ijärnvägsbolaget. att banan utsträcktes till Lilla Värtan i stället för till Ladugårdslandsviken och Djurgården; men Aftonbladet tillade, att det alldeles icke var visst att frågan om Ladugårdslandsviken och Djurgården ej åter kunde komma upp bos stadsfullmäktige. Delande denna åsigt och väl kännande den okufliga ihärdigheten hos den man, söm är upp: hof till planen att vid Laduglrdslandsviken bereda upplagsplats för skrymmande gods i stora qvantiteter, tror ins, det kunna vara af vigt att något närmare belysa denna plan, ehuru den skenbart icke nu föreligger till afgörande, och ing, anhåller derföre om plats i Aftonbladet för följande framställning i ämnet: Uti sin skrifvelse till hrr stadsfullmäktige i Stockholm afden 5 nästl, Juni med plan till dessa arbeten yttrar bolagsstyrelsen bland annat: Vid hufvudstaden finnes icke någon hamn med tillräckligt utrymme i land för upplag samt lossning och lastning af skrymmande gods i stora qvantiteter. Sådant utrymme vid hufvudstadens nuvarande saltsjökamn kan beredas endast vid Ladugårdslandsviken. Meningen synes således vara att vid denna vik bereda upplagsplats för alla de skrymmande varor, som på järnvägarne anlända till Stockholm eller skola föras derifrån, såsom ved, plankor, bräder, timmer, malm, stenkol och så vidare, och då man at erfarenhet känner, huru stort område som erfordras för dylika varor, jämte utrymme för järnvägsspåren, så måste, om upplagsplats derför skall beredas vid Ladugårdslandsviken, för ändamålet användas antingen däen nya gatan till Djurgården, som från Nybrohamnen till Djurgårdsbron är 150 å 200 fot bred och 3300 fot läng, och sålunda ut: gör 10412 tunnland, eller mark exproprieras från tomterna öster om denna gata, hvilket, om samma areal skulle exproprieras som gatan eller 10 å 12 tunnland, troligen skulle komma att kosta mer än 1 million kronor, eller slutligen hr ordförandens i järnvägsstyrelsen gamla älsklingstema, Nybrovikens fyllning, genomföras, hvilket måste vara afsigten, då något åf de först nämnda båda alternativen ej gerna kan ifrågakomma, Genom denna fyllning, sågom den förut tillämnats och som icke torde kunna åvägabringas under en halt million kronor. göres emellertid ej större landvinning än 6,2 tunland, hvilket, om man dermed jämför det ofantliga utrymme af 30—50 tunnland och mer, som t. ex. vid godsbangärdarna i Gefle, Söderhamn, Göteborg, Kristiania visat sig erforderligt, måste blifva många gånger för trångt för att fylla behofvet för de järnvägar, som nu redan utmynna vid Stockholm, och för dem, som snart blifva färdiga. Hvarje hamn är deseutom så mycket beqvämare, ju längre kajer finnas vid den samma. Genom den okloka och dyrbara fyllningen af Nybroviken skulle emellertid kajlängden, gom nu rundt omkring viken är cirka 1800 fot, minskas till kajen vid ändan af utfyllningen tvärs öfver viken, som skulle blifva endast 500 fot, och då man vet huru Stockholms kajer och ej minst de omkring Nybroviken äro upptagna af fartyg, så är klart att denna fyllning skulle blifva till stort men för sjöfarten. Men ej nog härmed. Genom förläggandet af upplagsplatser för skrymmande gods, såsom trävirke, ved, stenkol och åylikt, vid Ladugårdslandsviken samlades midt i hjertat af Stockholm en härd af brännbara ämpen, som i händelse.af eldsvåda knnde medföra de menligaste följder.