Aftonbladet – 13 oktober 1874, sida 3

— Grymt beteende. Från Söderhar meddelar Tidn. Helsingen följande om my ken råhet vitnande handling, begången m ett djur: Till följd af öfverkonstapeln Lindblads anmi lan hade snickaren L. Wasberg härstädes bli vit till den 17 Augusti uppkallad inför rådhu rätten för det han, enligt rapporten, den 10 samma månad å handl. Hedbergs gård, efter a hafva med sprit begjutit en uti råttfällan fånga I större råtta, tändt eld på den samma så att ho d vörjat brinnas. På denna angifvelse svarade !l 1 Wasberg medelst ingifven skrift, satt han e kände den åtalade förbrytelsen och fann i så väl villig som skyldig ersätta angifvaren all de förlust och tidsspillan han derigenom lidit, s vidt han kunde bevisa sig varit egare till de dödade djuret, och att det icke vore ett skade djur; men förklarade sig i alla händelser allti vilja föra krig mot skadedjur, hvilket slägte d än måtte tillhöra o. 8. v., utvisande den hån liga ton, hvari detta svaromål var hållet att h Wasberg ärnu ansåg sig kunna skörda mycke nöje af sin bragd. Förloppet vid dess utförand lär, enligt de inkallade vitnenas berättelse. vari följande: hr W. hade, efter det en råtta blifvi fångad lefvande i en fälla, ur en flaska hält el vätska på djuret, och derefter satt eld på de samma, som börjat brinna och under plågorn: sprungit rundt omkring i fällan, utan att W vårdat sig om att släcka elden eller döda dju ret, intill dess en tillkommande herre tillsagt att råttan ej finge pinas vidare, då en skjuts om burit fällan ned till ån och släckte elden klagaren yrkade, att derest svaranden ej kunde ådömas ansvar för djurplågeri, han måtte fällas till ansvar enligt senare mom. af 13 2 18 kap strafflagen. Det senare påståendet blef jämväl bifallet af rätten, som den 14 sistl. Sept. dömde W. på grund af eget erkännande, och då enligt vitnenas intygande hans förfarande varit hänförligt till gerning, som sårat sedlighet, så att allmän förargelse eller fara för andras förförelse deraf kommit, att böta 15 rdr, kronans ensak. Om det än kan vara något tvifyel underkastadt, yttrar Helsingen, huruvida det åberopade lagrummet varit på ifrågavarande fall tillämpligt, så har dock allmänna rättskänslan fordrat att ett dylikt, om råhet och grymhet vitnande, förfarande ej måtte blifva onäpst, och då 16 2 af samma kapitel i strafflagen ej kan lämpas på andra än husdjur, kunde väl arten af detta brott ej till annat slag af sedlighetsbrott hänföras. Eljest lär det vid förslaget om lagen emot djurplågeri ha varit fråga om att dervidlag utsträcka skyddet äfven till de vilda djuren, men det ansågs då, att dessa ej löpte fara för misshandling af andra, än okynniga och vanartiga barn, som i alla fall i egenskap af underårige skulle gå strafflöse. Man kunde ej då föreställa sig, att s. k. mogna män skulle finna nöje i dylika råheter. Emellertid förekomma nu enstaka händelser der och hvar af den art, att de tala för en utvidgning af denna brottmålskategori. d l ) d j — Utmärkelse. Skogvaktaren på Lisjö härads allmänning inom Köpings revier E. Lindgren, hvilken under en 35-årig tjenstetid ådagalagt en synnerligen gagnande och nitisk verksamhet, dels genom att freda den under hans bevakning stälda allmänningen från skogsåverkan, dels genom skogsodling, m. m., har af k. m:t tilldelats en medalj i silfver af 8:de storleken med inskrift: för nit och aja i rikets tjenst, att bäras på bröstet i högblått band med gula kanter. — För Allmiinna barnhuset Tpptogs i söndags uti hufvudstadens kyrkor kollekt, som inbragte 451 kr. 71 öre. Största bidraget, 122: 41, lemnades af Klara; minsta, 2:99, af Finska församlingen. — Ljungby hed i Skåne kommer efter 1876 års fardag att utvidgas med tvänne till Skånska husarregementet nu anslagna boställsdelar, Sjö eden och Lökshuset kallade, hvilka hittills bortwrrenderats för regementets löningsfond. Genom utt tillägga dessa delar till heden kommer den vtt utvidgas med omkring 120:tunnland. komer Enligt underrättelse från Umeå lar i Venersborg hemmahörande skonerten Dido, örd af kapten Ö: J. Andersson, under resa från suleå till London med last af snickeriarbeten, len 2 dennes kl. 6 på aftonen under sydvestlig ind och stark tjocka strandat å skäret Snöanå grundet Hättan. Fartyget hade förut stött å i närheten af Norrskär, kom loss derifrån och eglade ned till svenska sidan, der sedan strandingen inträffade. Fartyget är vrak, men beättningen bergades af folk från land. Franska skonerten Griffon, hemma i La Hugne ch förd af kapten Studor, har, enligt bref från år korrespondent i Visby af den 7 dennes, stranat vid pero å Gotlands vestra kust. Beättningen räddades. BergningsångfartygetsPoeidonlyckades att taga fartyget flott och inom med det samma till Visby i lördags afton. Enligt telegram från Visby strandade förliden ördags morgon å Salvo ref norr om Fårön enelska ångfartyget Maud, under resa från Crontadt till London med last af talg och spanmål. vå af bergningsoch dykeribolaget Neptuni ; ngare, Neptun och Poseidon, hafva afgått till trandningsstället för att söka! berga fartyg ch last. — Egendomshandel. Olhamra, ett mantal sä-; eri i Vallentuna socken af Stockholms län har f P. A. Strömbäcks sterbhusdelegare blifvit såld Il G. G. D. Montelius. Köpesumman utgör 0,000 kr., och ingå i köpet åtskilliga till egenomen hörande lägenheter, torp och qvarnar. C. P. Öman, hvilken mot 71,500 kr. tillhandMt sig fastigheterna Odenslunda och Fresta by. ll sammans 1!, mantal i Fresta socken, från undtbrukaren C. F. Pousette, har! sedermera ansporterat köpebrefvet å Å. Rudebeck och . Rosin. Samma fastigheter inköptes förra ret af Pousette för:45,000 kr. (Hp. B. i — Nytt fartyg. Kl. 11 i går förmiddag gick E stapeln från Brodins varFi Gefle en ny skoare af järn vid namn Primus, mätande omkring 5 nyläster och bestämd för La Plata floden, Förolyckadt fartyg. I Hernösands-Posten ses: Om en vid Grundsunda sockens kust tiad sjöolycka rapporterar vederbörande länsman 11 kgs bfhde som följer : Etter de last af plankor vid Gideåbacka ngsåg afseglade den 6 dennes på eftermiddagen ed god vestlig bris skeppet Regina från Arenul, fördt af kapten Jenssen. enne, som nåot före EK JN varsnat ångaren Delfin, eRaleradg don samma till sig, hvarvid kaptenen egina tillkjuinagat sim usiet att:få aflemnu tsen, hvilket beviljades. Be älhafvaren å Döla gjorde kapten Jenssen uppmärksam på, huram, särdeles då vinden sprungit öfver på sydst och oförtydbara tecken hänvisade nå håvdt.