Aftonbladet – 12 oktober 1874, sida 3

Stadsfullmäktiges öfverläggning i fråga om Öfverståthållarens ordförandeskap. Vi meddela i dag i ett sammanhang den i följd af vår referents illabefinnande hittills uppskjutna redogörelsen för den öfverläggning, som i nämnda fråga hos stadsfullmäktige i tisdags förekom. Den inleddes af motionären, . hr. Zdelgren. De skäl, yttrade han, som hufvudsakligen talade för förslagets antaglighet, vore i motionen redan framstälda, för honom återstode nu således blott att bemöta några af de invändningar, som blifvit mot detsamma gjorda af nämnderna och utskottet. Så hade man sagt att det icke kan med säkerhet på förhand beräknas, att enskilda personer, med dertill nödiga egenskaper alltid skola finnas att tillgå inom ommunen, hvilka skulle kunna vara hågade att åtaga sig ordförandeskapet; men inom Sveriges alla andra städer tviflade man ej på att finna lämpliga personer, huru mycket mera borde de då ej finnas inom Stockholm, der både den största rikedomen och med all säkerhet den största intenigensen funnes samlad. Man hade visserligen jämfört Stockholms stadsfullmäktige med landstingen, och funnit större likheter dem emellan än mellan Stockholms stadsf. och andra stäAders kommunalrepresentationer; men äfven vid en sådan jämförelse måste stadsfullmäktiges ställning befinnas vara sämre, ty landstingen hafva den fördelen att k. m:t kan till deras ordf. utnämna hvem han vill. Man hade vidare sagt, att stadgandet vore gammalt, men derföre att det befunnits lämpligt förr, då stadens representanter togos ur en enda klass, hehöfde det väl ej vara det nu, då de tagas ur så många, om ej alla, af samhållets klasser. Inga kollisioner hade hittills inträffat i anledning af öfverståthållarens sjelfskrifoa ordföramdeskap, det vore visserligen sant; men ingen TTO SEAT