Aftonbladet – 12 oktober 1874, sida 2

ycket mer effektiv, och då den blifvit anagen, skola kejsardömets chefer fritt kunna ilda ett militärsystem, så fruktansvärdt om en menniska kan uttänka det, Ty landtormen betyder helt enkelt hela den till rigstjenst dugliga befolkningen af mankön, ch att organisera landstormen är att taga jenna befolkning och lämpa den för kriget fter måttet af dess förmäga. Då statens vm6 blifvit slagen på fältet, då suveränens of och hans undersåtars hem hotas, är varje man, duglig att bära vapen, skyldig tt lyda myndigheternas kallelse, och intälla sig bland detsuppbådade manskapet ör att draga i fält mot fienden. Den nationalliberala National-Zeitung helar det nya lagförslaget med glädje och neddelar de det samma åtföljande motiv, af vilka framgår att den nya organisationen ärskildt har till syfte, att landtstormen kall kunna göra anspråk på samma folkrättsliga beskydd som andra reguliera trupver. Tidningen tillägger, att regeringen varit medveten om de mycket allvarliga följlerna af ett sådant uppbåd i massa och att won derför icke vill begagna det utan i yttersta nöd, men att hon å andra sidan icke vill vika tillbaka för detta yttersta och sista medel, om en segerrik fiende skulle intränga Tyskland. De mer demokratiska tidninsarna äro deremot icke så nöjda med regeringens förskag. Sålunda yttrar t. ex. Frankfurter Beobachter: I fall landtstormen skall tjena till komplettering af landtvärnet, så betyder detta icke annat, än att hvarje gång landtvärnets led blifvit förtunnade på val platsen, skall inkallas ett motsvarande an tal äldre manskap. Det är sköna utsigter för Tysklands familjefäder i dessa krigsdigra tider! Om denna lag antages af riksdagen i föreliggande form, skall hvarje tysk man få nöjet känna och erfara, hvad det vill säga att vara undersåte i en militärstat. Värnepligt från det tjugonde till det fem tionde året — det är i sanning en härlig gåfva af den tyska enheten. Den preussiska regeringen uppträder fort farande lika strängt som förut mot de pre ster, som icke ställa sig de nya kyrkopoli tiska lagarne till efterrättelse. Sålunda blef nyligen lydbiskopen dr Janiszewski : Posen dömd till sex månaders fängelse der för, att han i biskopsstiftet förrättat pre sterliga handlingar, som det blott tillkom mer biskopen att utöfva. För öfverträdels af samma lagar blef äfven vikarien Bonl i Posen för någon tid sedan arresterad. Vi häktningen egde tumultuariska scener run och de troende gjorde motstånd mot ord ningsmaktens utöfvare. I synnerhet visad sig fruntimmerna ursinniga. Den 6 Oktc ber egde ett ultramontant möte rum i Won growitz, Mötet förklarade, att, trots grej ve Ledochowskis afsättning, vore han doc ännu i hvarje polacks ögon erkebiskop oc äfven skulle förblifva det, tills han antinge sjelf nedlade sitt ämbete eller tills det san ma fråntoges honom af påfliga stolen. Utgången af de franska generalrådsvalen söndags är ännu icke fullständigt känd oc dessutom komma åtskilliga omval att eg rum. De motsägande uppgifter, som met delas af tidningarna, äro derför icke värd mycken tillit, emedan den politiska stån punkten tyckes bestämma deras uppfattnin af utgången. Republique frangaise påstc först, att det republikanska partiet vunn seger. Sigcle deremot säger, att på 12? val har partiet förlorat åtta platser, hvill Idet dock hoppas återvinna vid de omv: som komma att ega rum, Denna beräknir Ilemnar ingen redogörelse för 150 val. Tem säger att nio republikanska medlemm: laf nationalförsamlingen fallit igenom v T valen och att tjugusju monarkiska medle: mar delat samma öde. Emellertid jubl det monarkiska partiet ohejdadt öfver s seger. Det bör dock anmärkas, att des val alldeles icke lyckats erhålla den po tiska färg, man velat gifva dem. Lokali tressena hafva varit öfvervägande och Vv de politiska Bsigterna har Jjämförelsev ringa afseende blifvit fäst. Några bonap: tistiska notabiliteter ha blifvit invalda, lik som en del orleanister, utan att någotde partiet kan i valen ge ett bevis på stör sympatier hos befolkningen. På Corsicah pring Charles besegrat sin motstånda prins Jeröme. Den senare ämnar uppträ som kandidat vid det fyllnadsval till fra ska nationalförsamlingen som kommer s ega rum i departementet BSeine-et-Oise r sta söndag. Han understödes af förre k serlige ministern Maurice Richard och Emile Girardin, en af prinsens intima vå ner. tr se Ae