Aftonbladet – 9 oktober 1874, sida 2

De i dag hitkomna tyska tidningarna meddela sbågra närmare upplysningar om grefve Arnirms arrestering, hvarom telegrafen redan berättat. Grefve Harry Arnim, hvilker, som bekant, i våras rappelierades från sin ministerpost i Paris till följd af sitt spända förhållande till furst Bismarek, befann sig på sitt gods Nassenheide i nörheten af Stettin och firade jnst sin födelsedag, då sju herrar från Berlin och Stettin i söndags förmiddag läto anmäla sig hos honom, Dezsa personer voro kriminalkommissarien Pick med två andra kriminalämbetsmän, tv berrar från utrikexministeriet, en proknurator frän Stettin och undersökningsdomaren vid Berlins stadsrätt, assegsor Pescatore. Den sist nämnde begärde af grefve Arnim, att han skulle utlemna sju bref, som blifvit honom tillstälda från. utrikesministeriet med Bismarcks underskrift, medan han var sändebud i Paris. Brefven sngå, enligt uppgift, privata intressen och skola bilda grondvalen för en civilrättslig sak, som grefven redan inleåt eller förberedt. Grefve Arnim förklarade, att han icke hade dessa papper hos sig, men att han för öfrigt icke häller ämnade utlemna dem, emedan han betraktade dem som enskilda bref. Vid den genast efter denna förklarings afgitvande företagna husvisitationen funnos icke de i fråga varande brefven; åeremot konfiskerades grefvens Eopieböcker, hvarnti hans korrespondens var afskrifven, jämte ert bref till kejsar Wilhelm om denna sak, semt flere bref till grefvinnans advokat i Berlin, hr Munkel. Grefve Arnim sjelf arresterades och inträffade, jämte sin hustru, i Berlin kl. 6 på eftermiddagen; de ämbetsmän, som underrättat honom att han var arresterad, befunno sig på samma tög. Grefven aflempades i det berlinska Stadtvogtei till under—söknvingsarrest. Hans tjenare hade i början tillträde till bonom, men i måndags eftermiddsg utfärdades befallning om, att detta icke längre finge tillåtas, Hans familj har ingifvit en med läkareattest försedd ansökan. att han till följd af sin svaga helsa skulle bli satt på fri fot. I söndags eftermiddag företogs äfven hbusvisitation hos grefve Arniv:s i Berlin bosatta svärmoder, srefvinzan Arnim-Boitzenburg; men icke häller der fann man något. Grefve Arnimu arrestering har väckt det oerhördaste uppseende i Tyskland, Han tilihör nämliger on af landets förnämsta familjer och har länge stått i det vänskapligaste förhållande ill kejsaren. Telegrafen meddelade i går, att fregatten Ornoque, som under äratal legat statiorerad i Civita Vecchias hamn, för att stå ill påtvene disposition, om han skulle vilja emna Rom, nu af franska regeringen fått order att segla hem. Or6noque, som stod ;medelbart under order af franska sändeoudet hos påfven, har länge varit italienarne n nagel i ögat. Den påminde om deras orna beroende af Frankrike, och man har änge från italiensk sida yrkat, att fregaten skulle dragas tillbaka. Franska regeingen har dock af undseende för ultramonanerne icke förr än nu velat lyssna till lessa framställvingar. Säkerligen skall belutet att återkalla Orenoque bidraga att söra stämningen vänligare mellan Italien ch Frankrike än den på senare tiden vait, Påfven tyckes ha tagit saken lugnt, vilket dock icke är förhållandet med ulramontanerne, som upphäfva ursinniga rop not regeringen för detta hennes dåd mot ången i Vatikanen. Erkebiskopen i Wien, kardinal Rauscher, som anses vara en af Österrikes mest molerate prelater och står på förtrolig fot ned kejsar Franz Joseph, har i dessa dasar utfärdat en allokution till sina prester vari Preussen i starka uttryck blir anfalet med anledning af dess sätt att gå till väga mot den katoska kyrkan samt för dess ya kyrkolagar. Kardivalen förklarar, att Preussen arbetar på att utrota kristendonen och han ställer detta land på samma inie som kommunen i Paris. Preussiska cultusministern Falk å sin sida betecknar kardinalen som en ateist. Man får nu se vad den stormäktigste Bismarck kommer it säga om alt detta. Vill han nu också wombardera sin ailierade Österrike med wtelser, liksom han bar sig åt mot arf