Aftonbladet – 9 oktober 1874, sida 2

STOCKHOLM den 9 Okt. De iranska generalråden. IL De paragrafer af lagen af den 10 Av gusti 1871, som bestämma generalråden befogenhet, bilda otvifvelaktigt den vigti gaste afdeluingen, och vi gå nu att någo närmare skärskåda innehå let af dessa para grafer, Frankrikes nya generalråd fongera i tre faldigt hänseende: som den lagstiftand maktens delegerade, som representanter fö departementet och som rådgifvare för styrel sen. Som den lagstiftande maktens delege rade fördela generalråden skatterna på d särskilda arrendissementen, såsom yi i vå föregående artikel hafva nämnt, Dessuton votera generalråden de för departsmental: och kommunala behof afsedda skatter, son benämnas centimes additionels och cen times extraordinaires, samt sådana departementslån, hvilka -genom ordinarie eile; extraordinarie tillgångar skola betalas inon femton år. Generalrådets votum är i dessa: afseenden suveränt och statschefen kan vic sin granskning af departementsbudgeter icke åstadkomma någon förändring i dess: beslut. Som laglig representant för depar tementet administrerar generalrådet dess: territoriella -kretsars angelägenheter: de öfverlägger och besluter och prefekten ålig ger det att verkställa dess beslut. Gene ralrådet spelar sålunda samma rol i för hållande till prefekten som nationalförsam lingen till chefen för den exekutiva mak ten; deraf härrör också den på general råden använda benämningen: parlamen au petit pied-, En del af. generalrådens beslut äro defini tiva och kunna verkställas utan den exeku tiva maktens medgifvade, Men om någo beslut af denna kategori våldför den all männa lagen eller ligger utom generalrå lens befogenhet, bör prefekten inom tjugt lagar efter generalrådssessionens slut inägga protest deremot hos presidenten ige neralrådet eller hos presidenten i departe mentalkommissionen. Protesten anderställe; lerjämte statschefen, som genom ett dekrej illkännagifver, om han upphäfver eller icke pphäfver beslutet. Statschefen kan endas nnullera ett sådant beslut som olagligt nen icke suspendera eller på något sät nodifiera det samma, De fall, i hvilka generalrådet eger defi vitiv beslutanderätt, angå: förvärfvande. administrerande, disponerande och afyttrande Mt departementsegendom, äfven om den äl sedd för offentliga ändamål; mottagande ut donationer och legat åt departementet. m de ej gifva arledning till reklamationer. örslag och planer till alla slags arbeten om skola utföras på departementets be kostnad, särskildt hvad beträffar vägarne i lepartementet; vården om sinnesrubbade ch om föräldralösa barn ; inledande och utfö. ande af rättegångsmål för departementet: ipprättande af departementala institutioner ör offentligt understöd, och pensionerandet f tjenstemän, som aflönas af departementet. Generalrådet är dessutom beklädt med en sanska omfattande myndighet med afseende ;6 kommunernas intressen och besitter i detta all definitiv beslutanderätt. Sålunda bestäm. ner generalrådet det belopp, hvarmed departenentet bör bidraga tillsådana arbeten, som in. ressera På en gång departementet i dess relhet och en eller flere kommuner; det afgör ivister, som uppstått om fördelningen af ut sitter för arbeten, som intressera flere kom. nuner i departementet; det stadfäster eller örkastar municipalrådens beslut om marklader och torgdagar, om accisbestämmelser 0. m. Äfven eger generalrådet mycket vid. träckta rättigheter med afseende på det laga sockenvägar, som kallas chemins icinaux, och kan för väganläggningar deretera expropriation med samma rätt gom taten. Generalrådet utdelar sådana skol tipendier, som äro grundade på departe. aentets medel, men rättar sig dervid efter tt motiveradt förslag af vederbörande skol. nyndigheter. Generalrålet sger äften vissa lektorala rättigheter och bestämmer kom. nunernas indelning i valkretsar samt uppättar förteckningen öfver dessa kretsar.