Aftonbladet – 7 oktober 1874, sida 3

Article Image
Strödda underrättelser. Kyrka och skola. Ett katolskt herdabref mot teatern. Kardinal Cullen i Dublin har utfärdat och låtit i alla Dublins kyrkor uppläsa ett skarpt herdabref mot den tämligen oskyldiga operan TIl talismano, hvilken han anser innehålla enskamlig parodi på katolska religiösa ceremoniers. Kar dinalen förbjuder derför de romerske katolikerne att besöka den teater, mr Maplesons, der operan uppföres. Kardinalen finner det stötande, att i operan ett altar, rökelsekar, brinnande vaxljus och en procession, i hvilken nunnorna representeras af dansöser., förekomma, och han frågar: -Är det icke vämjeligt att vanhelga dessa Kristi brudars afsöndring från verlden och låta dem representeras på teatern af dansöser, hvilka så ofta såra blygsamma ögon genom sin brist på beklädnad och genom sina opassande tecken och åthäfvor? Märkligt nog har herdabrefvet gjort en viss verkan, ty den af kardinalen ogillade scenen har sedermera blifvit förändrad. Altaret har borttagits, bärarne af rökelsekaren och ljusen ha försvunnit, och novicernas drägter ha blifvit utoch invända, på det att de på dem fästa röda korsen ej skulle synas. Åtskilliga engelska tidningar, såsom Daily News, Morning Advertiser, Manchester Guardian. Manchester Examiner m. fl., klandra eller förlöjliga detta berdabref. Så t. ex. yttrar Morning Advertiser: Vi kunna alldeles icke inse, huru de i fråga varande brudarnas afsöndring från verlden vanhelgas genom operan; men det skulle vara oss synnerligen kärt att få se den vanhelgad genom besök af kommissarier eller inspekörer, som skulle vaka öfver, att friheten icke kränkes, och att alt går tillbörligt till innanför nunneklostrens murar. Tidningen anser anklagelsen mot corps de ballet icke vara beskedlig, så framt ej några af de unge damerna äro nog glömska af sig sjelfva, att de göra tecken åt gamle gentlemen på parketten och logeraderna, och kanske åt sjeltve kardinalen. — -Hvad är att göra? frågar nu Morning Advertiser. Exkommunikationsstraffet skall vänta alla romerske katoliker, som fördrista sig att gå på operan i Dubiin, då Il talismano uppföres. Vi förmoda, att operan måste stympas. I förbigående sagdt torde mr Chatterton (en annan teaterdirektör) ha att förvänta en dylik tillrättavisning af dr Manning. Robert le diable skall likaledes hotas med expurgation, ty der göra nunnorna någonting ännu värre — de stiga upp ur sina grafvar för att dansa; och hvad Hugenotterne beträffar — Pour les couvents vest fini, Les moines å terre; Guerre å tout cagot beni — Papistes! la guerre!Men för oss är det oändligt mycket mer upprörande att kalla dessa stackars instängda nuntor, som föra ett så onaturligt lif, Jesu Kristi orudar, än det är att se ritualistiska bruk på scenen. Är det icke ett tillbörligt qvi pro qvo, vär teatern så omisskänneligt har trängt sig in kyrkan, att kyrkan i sin ordning letar sig väg ill teatertiljan ? M.nchester Guardian afslutar sin artikeli ämwet med följande frågor: Men med så stor nakt, som kardinal Cullen qdligen eger, hvarör stanna vid oregelbundenheterna på teatern? Dessa äro, när alt kommer omkring, blott skeet af orätt, hvaremot det verkligen orätta finnes öfverflöd i verlden utanför. Hvarför icke t. x. försöka verkan af ett berdabref på de preterliga skrämskotten vid val, eller på irländska uryers excentriska beslut att aldrig fälla för nord, när den anklagade står inför rätta i en rock af groft kläde?Det bästa i hela denna sorglustiga historia är, vtt kardinalens anklagelse mot teatern, enli; wvad Manchester Examiner påstår, grundar sig Då ett misstag. Som han sjelf, skrifver nämnda idning. icke bevistade representationen, har han nåst på god tro antaga alt hvad som tilldrog ig på scenen; och tydligen ha hans sagesmän varit mer lifvade af andligt nit än kunnige. Nå;on nunneprocession förekom icke, och altså voro lessa Kristi brudar icke utsatta för något slags kymf. De framstälda personerna voro damer i Irottningens uppvaktning, och som de föreställas leltaga i en religiös ceremoni. hade deras drägt n viss symbolisk betydelse. Deras hvita drägter oro prydda med ett rödt kors, men af undsende för ömtåliga samveten hade hr Mapleson rälbetänkt gifvit damerna order att bära drägerna afvigvända vid de följande representatiojerna af operan. Af samma anledning har han ndragit vaxljusoch rökelsekarbärarne och tagit ort altaret från scenen. Folkmängdsstatistik. Folkmängden i Danmark. Tidskriften -Småtykkermeddelar en tabell öfver befolkningens ntal i nämnda rike åren 1801, 1840, 1860 och 870 (enligt folkräkningarna dessa år) samt den Febr. 1874 (efter beräkning). Man finner derTRE ENN oe TT NEN NADEN t ONES IVA

7 oktober 1874, sida 3

Thumbnail