i förandeskap i bolagsstyrelser o.s.v. Unde hans tid egde således hr Lagerstråles kärn skäl alldeles ingen tillämplighet, och de blir framtiden förbehållet att visa, huru oft: det kan få det. Innan vi sluta, kunna vi icke underlåt: att med hr Rossander påpeka det fögt grannlaga deri att, på sätt som i går aftor gjordes af grefve Björnstjerna, ledamöte: af en öfverläggande församling söka verks på de beslutande genom förgäkringar om den ställning, k. m:t kommer att intaga til en föreliggande fråga. Lika med hr Ros sander tro vi, att det är klokast att ickt förutsäga hvad k. m:t kan komma att gör: eller icke göra i förutsatta fall; och v tillägga att ju mera en person befinner sig i den ställning att hans ord kunna förmodas möjligen vara äterljud af högtstående per soners yttranden, ju mer borde grannlagen heten bjuda att i sådana saker iakttag: varsamhet i uttryck. Man kan i annat fal till äfventyrs göra sig saker till en indiskrs tion, olämplig i hvad fall som hälst, mer olämplig i dubbelt mått under de förhållan den i hvilka vi lefva, då k. m:ts beslu fattas först sedan ärendena blifvit i grund lagsenlig ordning beredda och föredragn: inför konungen i statsrådet. Väl sökte hj grefve Björpstjerna, sedan hans yttrande blifvit föremål för anmärkning, förklara och mildra det derhän, att han endast påståt att k. m:t måste handla logiskt och följakt ligen nödvändigt mäste afslå det å banc varande förslaget, så länge landstingen icke sjelfva få välja sina ordförande; men v. tillåta oss härvid invända, del: att intryc ket af hr grefvens första yttrande var et helt annat, dels ock att det understundor händer att meningarna kunna vara någo! olika om hvad som är logiskt och följdrik tigt. Åtminstone synes det oas något djerfi att i nu sörskildt föreliggande fråga förut säga hvad regeringen kunde komma att finn: logiskt, då, på sätt vi nyligen visat, ätmin stone den ledamot af konungens räd, son nu innehar det ämbete, som bekläddes af hi Lagerstråle på den tid då kommunalförfatt ningarna utfärdades, offentligen i riksför samlingen lifligt förordat den reform, son grefve Björnstjerna nu med så stor tillför sigt försäkrade att regeringen ej skull kunna bifalla. TRANS -— DR