— VA AA ligt förfarande och att begäran om hans utlemnande skulle i föreskrifven ordning ankomma, måste Jansson qvarhållas i häkte till dess fullständiga handlingar kommit konungens befh:de till handa. Samma dag dessa och vederbörande amtmans begäran om Janssons utlemnande ankommit, höll kon. befh:de förhör i saken, efter hvars slut kon. befh:de förklarade, att som Jansson, så vidt handlingarne gåfvo vid handen, icke gjort sig skyldig till något bedrägligt förhållande eller i öfrigt till något brott, på grund hvaraf han enligt förut omförmälda 1819 års förordning kunde till norsk myndighet utlemnas, kon. befh:de ej fann skäl att till den gjorda begäran lemna bifall, utan blef Jansson ur häktet lösgifven, med rätt att begifva sig hvart han ville. Tidningen tillägger: Det bedrägliga förhållande, hvartill Jansson förmenats gjort sig skyldig, skulle bestått deruti, att han åtagit sig att arbeta hos en tapetserare i Kristiania under sex månader och lemnat arbetet före utgången af denna tid. Men ingen handling eller i öfrigt något bevis, som kunde styrka ens ett sådant förhållande förefans, utan synes norska polismyndigheten på blotta uppgifter hafva begärt hans häktande. I sanning hårdt för den stackars mannen, som utan att hafva begått något brott fått under flere dagar förblifva i häkte. Hade kon. befh:de ej velat sjelf pröfva saken, utan blott lyssnat till norska myndighetens begäran, hade Jansson liksom en förbrytare fått återföras till Norge. Vi hoppas att upprättelse måtte varda Jansson beredd för detlidande, han oskyldigt fått utstå.