Aftonbladet – 6 oktober 1874, sida 3

E tegångsoch Polissaker. Tryckfrihetsåtal. Karlskrona Veckoblad ha af juryn blifvit frikändt i ett mot detsamma a en annan tidnings utgifvare der på platsen väck tryckfrihetsmål. — Westmanska balansmålet förekom åter sistl lördag inför den tillförordnade rådhusrätten Helsingborg. Ordföranden uppmanade den till talade att närmare redogöra för sin brottslig: handling, på det han, om han sanningsenligt er kände rätta förhållandet, kunde vinna någon lin dring både i medmenniskors omdömen och i de blifvande straffet; förmenande ordföranden, at det vore omöjligt att den tilltalade skulle ha blif vit så glömsk, att han ej skulle kunna lemn: närmare redogörelse för åtminstone balansen a de 27,000 kronorna. Den tilltalade påstod fort farande, att han ej kunde begripa huru denn: balans uppstått. ärefter ordades något om der uppgifna förlusten, som drabbat den tilltalade till följd af broderns konkurs, hvarigenom förlo rats 15,000 kronor, men det kunde ej styrkas Westman mindes nu, att det var år 1869, son räkenskaperna varit oreviderade för tre år; min des ej något om 1868 års räkenskaper. Unde löpande året af 1869 hade den tilltalade sjel gjort ett öfverslag af kassans ställning och der vid funnit att pengar voro borta. På fråga a ordföranden, huru då 1869 års räkenskaper gingc ihop, svarade den tilltalade: Jo, men jag ve ej hurus. På fråga, svarades vidare, att der tilltalade ej fört anteckningar öfver sing enskil da utgifter. Westman sade sig ej ha utgifvi någon större post, men väl verkstält amorterin gar å sina skulder; kunde ej erinra sig att ht ur banken eller kassan uttagit penningar til betäckande af enskild skuld. I banken uttagn meget hade alltid användts för uppgifvet ända mål. En mängd skuldebref (10 st.) företeddes, ut gifna och underskrifna af Westman på balanse rade beloppet, hvilka af den tilltalade besågos ehuru dessa ej voro med vitnesintyg försedda erkände likväl Westman riktigheten af de sam ma, och upplystes det att dessa revesser lega förvarade i drätselkammarens kassaskåp. (ÖRES.-POST.) — Växelförfalskaren Solomon. Göteborg der 5 Oktober. Sedan polisrapporten rörande de aj häktade grosshandlaren Josef Solomon begångns växelförfalskningar i lördags öfverlemnats til rådhusrättens andra afdelning, hölls i S. å cellfängelset ett förberedande förhör, vid konsnlaragenten J. Th. Auborne tjenstgjorde såsom tolk. Solomon vidhöll sin i poliskammaren afgifna bekännelse och gjorde endast några mindre rättelser uti eller tillägg till rapporten; bland an nat upplyste han, att utaf de trenne växlar, som af honom belånats i Kristiania, vore endast en falsk och diskonterad i kreditkassan, samt de båda andra (som voro äkta, ehuru accepterade af personer som icke egde något) belånade i Norska Kreditbanken-. Rörande sina föregående lefnadsomständigheter berättade S., atthan vore född i London 1837 samt att han omkring år 1858 ingått som bolagsman i fadrens handelsfirma derstädes. Efter fadrens död 1867 hade han öfverflyttat till Göteborg och börjat bedrifva affärer, hufvudsakligen i pappersmassa. Rörelsen hade gått ganska fördelaktigt tills i Juni månad förlidet år, då han gjorde förluster till ett belopp af närmare 4,000 , och det hade varit för att betäcka dessa stora utbetalningar, som han några månader derefter började att förfalska växlar, hvarom ingen person, hvarken här eller i England, haft vetskap. Tillfrågad om hvilken religion och församling han tillhörde, upplyste S., att han ej vore döpt, men af föräldrarne, hvilka tillhört en dissentersekt, uppfostrad i anglikanska trosbekännelsen. Han hade icke efter sin hitflyttning låtit inskrifva sig i någon församling härstädes, likasom han ej sökt att blifva svensk undersåte, och kunde för den skull ej gifva anvisning på nåzon myndighet, der upplysningar om hans person kunde lemnas. . För inkallande af verkställande direktörerne i de banker härstädes, hvarest Solomon belånat le falska växlarne, uppsköts den vidare ransakningen till nästa måndag, och återförpassades emellertid S. i cellfängelset., (G. H. T.) — En svensk häktad på norska myndigheters begäran. Här om dagen häktades i Karlstad, på begäran af polismyndigheten i Kristiania, en svensk tapetseraregesäll vid namn Gustaf Jansson, och sedan han suttit häktad flere dagar, anlände från polismästaren i Kristiania till konunsens befh:de i Karlstad en skriftlig begäran, att Jansson måtte utlemnas till norska myndighe terna. Nya Värmlands tidn. berättar om denna sak följande: Utan att uppgifva till hvad slags brott Jansson gjort sig skyldig hade polismästaren i Kristiania i sitt först aflåtna teleoram endast begärt Janssons häktande och utlemnande. Dertill ville konungens befh:de likväl icke lemna bifall, utan aflät genast telegram af innehäll, att Jansson genast komme att ur häktet lösgifvas, om icke brottet, hvarför han tilltalades, uppgafs samt Jansson i alt fall icke utlemnades förr än föreskrifterna i 1819 års förordning om utlemnande af förbrytare till norsk myndighet iakttagits. Efter att svar härå anländt, att Jansson gjort sig skyldig till bedräg