Aftonbladet – 5 oktober 1874, sida 2

STOCKHOLM den 5 Okt. Thiers tal i Vizille utgör dagens händelse i Frankrike. Alla tidningar återgifva och kommentera det, De monarkiska, klerikala och reaktionära tidningarna begagna det till ett medel att åter på det hätskaste angripa den store statsmannen, och de republikanska och frisinnade bladen se deruti det betydelsetullaste uttalande, som blifvit gjordt efter Thiers af-ång från makten. Detta är särskildt Republique frangaises kbsigt. Siecle anser at: talet skall komma att utöfva det största inSytande så väl inom som utom Frankrike. Journal des Debats, som gör talet till föremål för en stor ledande artikel, kallar det ett blad ur historien och grundar derpk ett vältaligt försvar för republiken. Republique Frangaise säger: Hr Thiers går in på republiken blott som ett faktum, hvilket nödvändigheten påtvingat honom. Det är hans lära och filosofi. Vi hatva alltid önskat republiken, emedan den är uttrycket af det rätta, och vi kunna icke göra det till föremål för några klagomål ä vår sida, att de äldste och mest fräjdade motståndarne till vår sak nu erkänna sanningen af våra käraste åsigter på grundvalen af sin erfarenhet och med den myndighet, hvartill derag föregåenden berättiga dem. Thiers, säger Times korrespondent i Paris, har blifvit ytterst varmt mottagen i departementet :Isere. En tidning siger, att han skulle röra samma entusiastiska mottagande hvart helst han komme i Frankrike. Under de senaste sexton månaderna hafva den rojalistiska och bonapartistiska pressens anfall mot honom varit oafiktliga. Han har blifvit angripen icke blott af sina fiender, utan äfven af många forna vänner och har gjorts till en skottafla för alla slags förolämpningar. Alla dessa försök att skada honom har han lemvat obemärkta, med lugnet hos en gammal politiker, som är van vid partistriderna. Pilarno ha utan att skada studsat tillbaka och majoriteten af nationen, rättvisare än majoriteten iförsamlingen, har bevarat för honom sin beundran, tacksamhet och aktning. Hon har icke glömt det myckna han gjort för landet; icke häller är hon blind för det af honom i hans tal framhållna faktum, att de som stötte honom bort från makten, emedan han icke kunde återställa monarkien, hafva sjelfve varit lika oförmögna att återställa den, och att, ehuru de genom sin politik i hög grad ökat bonapartisternes styrka, hafva de dock alldeles misslyckats att hämma det republikanska partiets framsteg. Orleanisterno och bonapartisterne äro naturligtvis i hög grad förbittrade mot talet i Vizille. Journal de Paris sade i går qväll, att i Februari 1871 var församlingen nästan enhälligt monarkistisk. — Till svar härpå meddelar Bien Public utdrag ur den adress, som mot slutet af Mars samma är enhälligt voterades af samma församlieg. I denna adress höjas välsignelsen och härligheten af den republikanska styrelseformen till, skyarne, och sådana uttryck förekomma som republikens ädla namn — den nationella suveränitetens stora och skyddande grundsats. Tidningen reproducerar också den proklamation, uudertecknad af Thiers och alla de då varande ministrarne, af hvilka många sedan blifvit ryktbara som monarkiens försvarare, i hvilken säges, att regeringen icke kan hafva något annat syfte än republikens betryggande. Det är sant att öfver tre år hafva förfintit sedan dess och församlingen har nu hemtat sig från den panique, i hvilken dena försattes genom utbrottet af kommunupproret i Paris, då äfven en del af de militära cheferne tycktes hafva tappat hufvudet och icke visste hvart de skalle vända sig för att kunna undgå dylika faror i framtiden. Enligt telegram till engelska tidningar har Thiera nu ankommit till Rom, der han rönt ott ytterst vänligt mottagande af konungen och regeringen, I Schweiz har pyligen striden mellan den katolska kyrkan och staten ledt derhän, att kantonen Solothurns stora råd med 70 röster möt 31 antagit en lag om upphätvandet af klostret Mariastein och af tvänne andra katolska etablissement, hvilkas samlade förmögenhet (öfver fyra millioner fr.) skall användas till en skolfond. Under förhandlingarna betonades starkt af lagens försvarare, att klosterväsendet icke längre stämmer öfver ens med tidens anda, under det motståndarne icke försmådde använda det argument, att trakten kring det nämnda klostret skulle komma att lida en stor penningförlust, då vallfärderna dit upphörde, ty nu kommo årligen 80,000 . pilgrimer dit. Dylika steg kunna snart väntas i S:t Gal len, emedan de frisinnade katolikerne vid den förestående revideringen af författningen fordra fullständig rättighet för församlingarna att välja sina prester, oberoende af biskopen, och upphäfvande af samtliga katolska beneficier, för att derigenom grundlägga nya fonder. S:t Gallens kloster hysa nära en tiondedel af samtliga i Schweiz varande munkar och nunnor. I den franska (katolska) delen af kantonen Bern stå ännu flere pastorat obesatta, oaktadt för icke länge sedan tio pastorat blefvo besatta med sådana andliga, som ville underkasta sig statens lagar. Bland de pya presterne vore fyra fransmän, tre italienare, två österrikare och en badensare, Deremot hafva nyligen i kantonen Gendve blifvit afsatta nitton katolska (ultramontana) prester, derför att de vägra att aflämga den fordrade eden