Aftonbladet – 3 oktober 1874, sida 3

rp ee rer NGE vig skall behållas eller en ny uppdragas Då Österrike är fullkomligt berättigadt at göra så, fordra dess intressen att det e1 gång för alla afstår ifrån att utöfva der kontroll, som Pragfredens 5:te artikel till städjer det med afseende å den nordslesvig ska frågan, och det är skyldigt sin eger värdighet att göra detta oförtöfvadt, för än frågan antager en viss hetsig karakter Om man får tillmäta detta yttrande er viss betydelse såsom ett tecken för ati Österrike, för att icke utsätta sig sjelf fö! möjligheten af obehagliga förvecklingar ämnar offentligt. afstå från den rätt de eger, att i billighetens och rättvisans namr fordra uppfyllelse af ett mellan detta rike och Preussen afslutet högtidligt fördrag är ett uttalande af en engelsk tidning Morning Advertiser,, icke mindre märkligt ty der utsäges i alldeles oförblommerade orå att England nu mer är för vanmäktigt ati med någon kraft uppträda till förmån för ett förorättadt folk. Den åsyftade artikelr utgör ett svar på en dylik i Times röran de slesvigska förhållandena, hvari yttrar sig ett lamt deltagande för Danmark och vädjas till Preussens rättskänsla och ädel mod. Ehuru Morning Advertiser är ett par tiblad, lär dock enligt berättelser från London dess skarpa uppträdande hafva gjort ett ganska starkt intryck, emedan många engels män antagas till en viss grad dela de be kyrimer, ät hvilka det gifver luft i ettför. tviflans rop öfver Englands underordnade och jämförelsevis obetydliga ställning i Europas råd. Tidningens språk, heter det i en korrespondens från London, bär till den grad sanningens prägel och är eldadt af en sådan passion, att hon måste känna sig säker på att vara tolk för många en gelsmäns känslor. Efter några inledande anmärkningar yttrar Morn. Adv.: Så långt hafva Manchesterskolans principer således fört oss! I skolen blott arbeta, fabricera, köpa, sälja och samla penningar, men för öfrigt låta alt sköta sig sjelf, så lät den lära, som detta parti utbredde bland folket. Hvad kom det oss vid, huru det gick med rätten och rättvisan i Europa, blott det var lif i affärerna? Penningar skulle alltid vara en makt, som hela Europa skullanöd: fas att taga hänsyn till. Ja, så lärde man folket, och hvad har nu skett? Europa föraktar oss och, om äfven vi en gång skulle blifva besegrade och förödmjukade, skulle ingen hafva medlidande med oss. Times må behålla sin intetsägande sympati för Danmark för sig sjelf; det kan blott göra oss löjliga dermed och detsamma gäller dess appell till eröfrarens samvete, som blott utgör ett ömkligt erkännande af Englands vanmakt. 1864, fortfar tidningen, borde och kunde England hafva hjelpt Dan mark, men nu äro vi komna derhän att nödgas öfverlemna ett lika så tappert, som fåtaligt, folk åt dess öde och aflägga vitnesbörd om att engelsmännen blott förmå servilt uppvakta i en främmande eröfrares förmak. När England nu är så degraderadt och vanäradt, som fallet är, anmärker den nämnda tidningen till sist, ligger grun: den dertill i att det för icke länge sedan svarade, som Kain: Skall jag taga vara på min broder? De i torsdags i fem valkretsar företagna valen till danska landstinget fingo följande utgång. Första valkretsen, staden Kjöbenhavn, valde: etatsrådet, dr jur. Krieger, höjesteretsadvokat Brock, redaktör Ploug, prof.) jur. Nelleman, general de Jonquieres, grosshandlaren D. B. Adler samt kaptenen i flottan V. A. Carstensen (de två sistnämnde nyvalde); andra valkretsen, Kjöbenhavns. Fredriksbergs och Holbeks amt med Rocskilde till valställe: general W. Haffner. landvesenskommisser H, P. L. Larsen, kon seljpresidenten Fonnesbech, köpmannen i Hilleröd Carl Möller, länsbaron Zytphens Adler, landvesenskommisser C. Berg, ord föranden i sjöoch handelsrätten Schlegel samt statsrevisor Hasle (hrr Fonnesbech, Möller och Schlegel nyvalde); fjerde kret. sen, Bornholm med Rönne till valort: öfverste Fallesen (nyvald); sjunde kretsen, Hjörring och Ålborgs amt med Ålborg till val ort: kammarherren Skeel, gårdsegare A, Johansen, smeden Sören Podersen, gärdsegaren Hauerslev och godsegaren Dresing (Johansen och Hauerslev nyvalde); samt nionde kretsen, gamla Århus amt, Randers amt samt en del af Viborgs amt med Randers till valort: landvaesenskommisser N. Rasmussen, godsegaren Estrup, skolläraren M. Andersen, hofjägmästaren F. Mourier-Petersen, vice konsul Brasch och godsegaren baron Juel (den sistnämnde nyvald). Genom deskedda valen anses partiatällningen inom landstinget oförändrad, med det undantag att venstern i sjunde kretsen vunnit en röst.