Aftonbladet – 28 september 1874, sida 2

Article Image
m kandidat. Till en början tycktes de vngtitutionella bruken lofva, att ett S-års esidentskap skuile blifva regel. Wasbinga bibehöll presidentskapet under två gånsr fyra år, men hans omedelbare efterträre, John Adams, var president från 1797 il 1801, således blott fyra år. Jefferson, kt Washington, omvaldes, och bibehöll regidentskapet från 1801 till 1809; de näraste åtta åren innehades det af James (adison, och hans efterträdare, James Mone åtnjöt äfvenledes den äran att blifva tervald. John Qnuincey Adams, som var resident från 1825 till 1829, återvaldes ke, men hans omedelbare efterträdare, eneral Andrew Jackson, innehade presientskapet två gånger efter hvarandra, nder republikens första halfva århundrade smnade sålunda blott två presidenier Hvita uset vid slutet af deras fyra års presientskap, under det fem återvaldes. Men id denna tid var det som striderna mellan orden och södern, angående slafveriet, togo in början, och med dem begynte ock det residentskapets decadence-period, som med alex af presidenten Polk och presidenten 3uchanan tycktes nå sin största hjjd. Uner denna period åtnjöt ingen president ran att blifva återvald, och ingen förtjeade det heller. Deu då herrskanåe söerns politik var att lägga regeringstygarna i handen på underlägsna personligister, och män, sådana som Clay och Webfar hade inga utsigter. Lincolns seger i fr ryktbara valstriden 1860 bragte, om ck blott genom en sumwp, en af landets nest framstående män i spetsen för rege ringen, och hans återval 1865 betraktades rästan såsom en helt och hället naturlig sak, Hade han öfverlefvat slutet af sitt yresidentskaps andra period, i stället för utt nödgas släppa regerivgstyglarne i hänlerna på en svag efterföljare af Polk, Bushanan och dylika, är det mycket sannoikt att han skulle hafva biifvit vald för tredje gången. General Grant valdes 1868 afoigt att han måtte reparera det onda Andrew Johnson hade gjort och fullborda Lincolns verk. Lincoln har kallats republikens andre grundläggare, och hans-val var en ktergång till grundsatsen att välja blott verkligt dugliga, samvetsgranna män för presidentstolen. Det var ock bpnnerligt lämpligt, att med hocom brutet att btervälja presideaterna åter blef upptaget, och att detta skulle fortsättas hvad hans efterföljare, general Grant beträffar. Listan på fyra års presidenter är skålunda egentligen inskränkt till dessa olyckliga år, då söderns slafveripolivik styrds republiken och försvagade deusammas lif, och återgången till längre perioder tyckes komma såsom ett naturligt resultat af de nya förhållandena med deras nu mera vidt blic kande statsmanaaskap och kraftigare styrelse. Oss synes derför, som skulle den enda frågan för det amerikanska folket nu vara den, huruvida presidenten är den bästa msnnen för presidentskapet. Men detta ärjust den fråga, som, om man undäntager 1865, då Lincoln återvaldes, aldrig under senare tider blifvit framställd. I regel hafva de dugligaste män alltid varit omöjliga såsom kaldidater till presidenturen. I detta ögonblick är presidenten Grants förnämsta rekommendation den rent negativa, att bland de möjliga presidenternas led dot icke fine någon med öfverlägsen förmåga. Den pel tiska oduglighetens onda dagar hafva koramit för republiken. Hr Scward var en stataman, men han har ingen efterföljare. Såsom parti-kandidat är general Grant säkerligen den lämpligaste, republikanerna kvsana leta upp. Hans föregåenden äro gynsamma för honom. Hans sex års presidentskap har icke varit utmärkt af någon synnerligen lysande handling. Men ingen president har under senare tider mera haft att glädja sig åt främmande nationers förtroende, eiler fastareledtdedagligaregeringsbestyren hemma, Presidenten Grant har visserligen lemnat en del saker egjorda, hvilka han borde hafva gjert, och hvilka nationen önskat; men masa kan icke anklåga honom för att hafva gjo:t många saker, som han icke borde hafva gjort. Han har äfven, någotsom tilldragelsernaiN:ew Orleans bekräfta, de båda i Södern kämpande partiernas förtroende. I norden har hans veto mot kongressens beslut om en obegränsad sedelstock tillvunnit honom handelsverldens förtroende och den rättframma soldatlika öppenbjertighet, som visar sig i det sätt, på hvilket han då och då tillåter sig uttrycka sina åsigter, har vunnit för honom vesterns hederliga farmers, hvilka utgöra det stora flertalet af den besytna demokrati, som är den inom Förenta Staterna egentligen herskande kla5sen. Säsom partikandidat betraktad bry derför presidenten mycket som talar för honom, då man frånser frågan om det po; tiska i att välja sammapresidentför 3:di2 gången. Washington och Jefferson undarbädo sig på förhand ett sådant återval; och såsom regel är det visserligen i allo att åstunda, att republikev:g traditioner upprätthållas. Men ett fritt ok kan å andra sidan för visso lita p. sig sjelft, och behöfver icke göra en, cm ock förträfflig och aktving värd, tradition till ok för sin egen nacke. Uppstälres ingen kandidat med verklig regeringsförmåga, så är säkerligen general Grant en lika god presidentkandidat, som hvilken annan förmåga af tredje rangen som helst. Är det, med hänsyn. till ofullkomligheten af fredsverket i södern, särskildt lämpligt att för tredje gången välja general Grant, så behötver detta återval icke skapa något annat prejudikat, än det, att man icke är bunden af prejudikat, Men ett sådant återval skulle nästan vara en bekännelse om intellektuek bankratt. Det allra bästa för republikem skulle säkerligen vara att låta tiden för ett presidentskaps varaktighet blifva något längre än hittills, dock med den inskrär.kningen, att presidenten icke finge omvö,jas, men att han, efter utgången af sitt presidentskap finge intaga någon mera framstående plats inom senaten eller annorstädes. Dessa antydningar röra emellertid en aflägsen framtid; frågan för det närvarande är den, huruvida presidenten Grant för tredje gången skall tillsättas af det repuegg pod er det serför ögonblicket ut, som om nägo ant dag fö: ms blifva allt mera viast. tor dagskplle j Danska tidningen Dagstelegrafen be

28 september 1874, sida 2

Thumbnail