Aftonbladet – 25 september 1874, sida 3

Article Image
Strödda underrättelser. Landoch folkbeskrifning. Egypten och dess kommunikationsväsen. Härom meddelar en korrespondent till tidskriften Im neuen Reich några intressanta uppgifter, hvilka vi här nedan återgifva: ? Kommunikationsväsendet är utan tvifvel — skrifver korrespondenten — ett bland de, för öfrigt icke alltför talrika områden, på hvilka vicekonungen förvärfvar sig verkliga och varaktiga förtjenster om landet. Visserligen medföra lättnaden af och förökandet af kommunikationen alldeles direkta mvg fördelar för statskassan eller — enligt den här ännu alltjämt gällande gruändsatsen: -LEgypte cest le Vice roi— för den vicekungliga kassan, men i ett orientaliskt land måste man redan räkna en herrskare och regering till förtjenst, om de äro nog förutseende att, i stället för att endast hushålla för ögoablicket och sständigt blott genom oupphörligt förnyade utpressningar af RN Pr fylla de: finansiella. behofven, nedlägga landets penningar i företag, som lofva att bära frukt fö framtiden, och. detta utan skada för befolk; gen. . Men derjämte kommer ju hvarje förökDing af samfärdselvägarne landet och folket sjelfva på direkt och indirekt väg till godo. Mycken omsorg och stora kostnader användas å utvidgningen af det egyptiska jernvägsnätet. edan är deltat, hnufvudlinierna -AlexandrienKairo, Benha-Ismailia och Ismailia-Suez oberäknade, genomskuret af en hel mängd banor, hvilka väl för det mesta blifvit Iokalbanor, men äro af största vigt för tillgodogörandet af dessa trakters rika produkter (bomull, spanmål, socker o. 8..V.)., De sammanbinda: deltats städer och byar dels sins emellan, dels med Nilen och Suez-kanalen, dels artligen med hatvet, ty en af dessa banor går från Tanta, ungefär deltats medelpunkt, till Damiette och gifver denna under medeltiden så vigtiga och mycket besökta, derpå nästan. i glömska råkade hamnstad tillbaka åt handelstrafiken, — Men ännu vigtigare, isynnerhet hvad utsigten för framtiden beträffar, är Öfre Egyptens jernbana. I några år redan färdig till Minyeli (hvilket ligger ungefär lika långt söder om Fayåm som Faydm söder om Kairo) har hon nyligen blifvit framdragen till Mallani, en städ, som ligger ungefär midt emellan Kairo ooh första Nilkatarakten (Assuan) och i grannskapet af Beni Hassans bekanta begrafningsplats. Direkta bantåg gå dagligen från Alexanårien, öfver Kairo och den nybygda jernbron öfver Nilen vid Bulak till Mallaui, hvilket man-uppnår på 13; timmar. Då man oafbrutet, om: också icke med stor skyndsamhet, fortsätter denna bana i Öfre Egypten, så torde det..icke komma att dröja alltför länge, innan man från Alexandrien kan komma till Assnuan å något: ötver 24 timmar. Framdeles skall såedes -en europeisk resande, som landstiger i Alexandrien, redan på andra eller tredje dagen, som han tillbringar på egyptisk mark, befinna sig i: Thebensruiner eller tilloch med:på ön File. Väl måste man råda en hvar, som icke har för stor brådska. att göra resan långsam. mare och helst på Nilen, men icke. hvarje re. sande och -i synnerket icke hvarje vetensgapsman, som. besöker Egypten för sina. studiers skull, har tillräcklig tid (och äfven penningar), för att icke med nöje — eller, då nöjet af en 24 timmars jernvägsfärd under den egyptiska solen väl just icke är stort, åtminstone med tacksamhet — begagna sig af den genom jernbanan erbjudna lättnaden. Men att denna bana dessutom 1 kommersielt och; hvad den tiska khediven angår, till och med i politiskt afseende skall bli af största betydelse i fråga om Öfre Egypten och de längre inåt belägna afrikanska länderna, faller af sig sjelf. Samma uppmärksamhet som åt jernbanorna egnas äfven åt telegrafnätet. Icke nog med att alla jernvägslinier äfven äro försedda med telegrafledningar, finnas dessutom åtskilliga andra. synnerhet är den till Öfre Egypten gående telegrafen redan långt i förväg för vederbörande banlinie, sträckte sig redan för några år s3dan till Assuanooh fortsuättes nu vidare v.ppåt till Khartåm. Denna telegraf är, allt annat oberäknadt, äfven af stort gagn i fråga om Nilens åriga stigning och Nilöfversvämdingarna, i synnerhet för kunskapen om dem-i rättan tid och det förmånliga begagnandet af dem, äfvensom för deras reglering. Då hela den odlade markens iBeynten froktbarhet nästan uteslutande beror af dem, så hade man redan i forntiden vidtagit åtgärder att med så stor skyndsamhet som möjligt föra underrättelserna om dem utför floden till landets nedre delar. -Men nu gå under den tid, då Nilen sväller upp och öfversvämningarna inträffa, dagligen telegrammer om vattenståndet utåt hela linien ända ned till Alexandrien samt följas och begagnas med största uppmärksamhet af fellacherne, jordegarne och köpmännen. ..Den egyptiska posten har med rätta att hugna sig åt ryktet att vara en mycket dugtig, väl ledd och skyndsamt fungerande institution, hvarill orsaken väl fornämligast är att söka deri, utt den högste ledaren och nästan alla tjenstemännen äro europer. Äfven posten söker för sin lel med berömlig ifver bidraga till att allt mer, utvidga den allmänna samfärdseln och göra den säkrare. och -beqvämare: Så t. ex. har helt nyigen mot söder: en hel rad af nya Poststationer ned regelbundenoch fullständig: tjenst blifvit nrättad. . nämligen i . Girgeh, Sohag, Kemeh, Luxor, Esneh,; ssuan, Korosko; Wadi-Hallar 3erber och Khartåm: Portot för ett enkelt bref på 10 grammes) är till Assuan endast I piaster ar eller omkring 18 öre, och derifrån till ChartOåm åter endast 1 p. t.. Äfven sändninsar af profver, tidningar m. xm, kunna fortskafas djupt in: i-Sudan för billigt porto. — I Mexandrien likasom äfven i Kairo är det i afeende på postförbindelsen med. utlandet en stor lägenhet :-för allmänheten, att alla utländska mgfartygsbolag,. resp. de stater de tillhöra, ha ind: egna postbyråer, på hvilka de bref, som nkomma; eller skola : afgå med ångfartygen, kola afhemtas: eller inlomnas. Hvarje gång uropeisk post kommer, måste man således skicka ud till alla dessa Postbyråer (och det fins, utm den egyptiska, en österrikisk, engelsk, fransk, baliensk, Tysk och grekisk) för att få sina bref, ys den beqväma: brefbärareinrättningen,; hvilken san i Europa betraktar såsomen helt Daturlig sak, nns här icke,men skulle icke heller ännu på n: tid. kunna. införas, emedan de flesta gator, i ynherhet de äldre, icke ha några bestämda namn, ch husen endast i en och annan traktaf staden a nummer. Den epyptlaka Poststyrelsen har rean länge önskat åtminstone förminska dessa lägenheter på det sättet, att i Alezandrien och .aira eentralpostkontor inrättas, der alla bref tan afseende på deras bestärsmelseort kunde inmnas och alla enkomna uttagas. Hittills ha ock de med de särskilda lag och europeiska oststyrelserna. förda underhandlingarna icke ledt UI något resultat. Här må i förbigående nämas, att den egyptiska posten likasom några anje statsinrättningar ha utbytt beteckningen viceanglig:.mot den något underligt bildade khes ivisko, Poststyrelsen; för hvilken det officiella ;råket jemte arabiska är italienska, hette förut: Poste , vicereale. Bgiziane, men sedan kort tid llbaka: Poste khedivie Egiziane. Äfven särskildt i.de båda hufvudstäderna gö5 mycket för att underlätta samfärdseln., såsom nom nya gatuanläggningar och isyinerhet geom omfattande stenläggningsarbeten. För att ke tala om de stora ombyggaader och utvidgngar, .som pågå i Kairo, må endast i korthet imnas, att då fordom inga gator i båda städerna ro stenlagda, och man följaktligen om sommaren kstafligen sjönk ned i damm, och om vintern i ja, bar mani några år hö:lit på och håller för tvarande i påskyndadt cempo på med att både Kairo och Alexararien förse åtminstone alla uvudgator med-en utmärkt, af solida qvaderenar bestågnde gatläggning och ypperliga gångnor. Äden af synnerlig betydenhet äro de verkson storartade hamnarbeten, som här i Alexanlen verkställas af ett engelskt bolag efter uppjrelse med regeringen. De ha redan varit i ing i två år, men skola säkerligen taga ytterliwe tvååri anspråk. Deras hufvudsakliga äns mål är dels att anlägga hamnbryggor (hvilka ttills helt och hållet saknats) och magasinsr, dels h framför allt att utvidga och fördjupa sjelfva AN ON AA mNE bt NINA öv SR pe Rå mr nd

25 september 1874, sida 3

Thumbnail