Aftonbladet – 24 september 1874, sida 3

Strödda underrättelser. Geografiskt. Ön Formosa. För någon tid sedan strandade ettjapanskt fartyg på Formosa, och besättningen mördades af öns innevånare. Till följd af denna tilldragelse uppstodo mellan Japan och Kina tvistigheter, som nu hota att öfvergå till ett blodigt krig. Då den allmänna uppmärksamheten sålunda blifvit riktad på dessa fjerran trakter, och man hör ön Formosa temligen ofta nämnas, finna vi deri en anledning att meddela en kort beskrifning öfver denna temligen okända ö. Ön Formosa, belägen mellan 229 och 25930 nordl. bredd samt 11752 och 11957 ostlig längd, är 245 eng. mil lång och 100 mil bred på sin största bredd; dess yta är 15000 qvadratmil. Folkmängden uppgår till 2,500,000 personer. Hela den kust, som vetter åt det asiatiska fastlandet, tillhör långt inåt ön det kinesiska riket och utgör en del af provinsen Fokien, från hvilken ön är skild genom ett 90 mil bredt sund. terstoden af ön innehafves af oberoende infödingar. En kedja af snöbetäckta vulkaniska berg, benämnd Mub-Ran-Schau, åtskiljer öns norra och södra delar. Bergskedjans höjd beräknas approximativt till 12,000 eng. fot. Sluttningarna äro betäckta med en yppig vegetation och frodiga betesmarker, hvilka erbjuda en herrlig anblick, och det är derför de förste europoiske upptäckarne gåfvo ön namnet Formosa, vilket den ännu bibehåller. Dess af naturen bördiga jord i ett sundt klimat frambringar alla slags frukter och sädesväxter. Ensamt handeln med ris ayevelsätter icke mindre än 300 fartyg. Förutom detta sädesslag exporterar Formosa till det kinesiska fastlandet kamfer, som är en af dess förnämsta rikedomar, salt, svafvel och byggnadsvirke. Denna handel idkas nästan uteslutande med Kinas östra provinser och företrädesvis med provinsen Fokien. De införselartiklar, som hemtas från dessa provinser, bestå förnämligast af te, silke samt ylleoch bomullstyger. Djurriket är der representeradt af samma arter, som befolka Europa; på hornboskap är rik tillgång. Hvad mineralriket beträffar, så upptäckte man år 1848 stora stenkolslager af ypperlig beskaffenhet i närheten af staden Killon I nordöstra delen af ön. Det är lätt att inse, M villan betydelse det är att ega detta bördiga and. infödingarne, som äro af malayiskt ursprung, såsom deras olivfärgade hy och bruket att färga tänderna svarta antyda, äro fördelade i flere stammar, af hvilka butanstammen är den förnämsta. Den del af ön, som lyder under det kinesiska riket, består af fyra distrikt. Den har till hufvudstad Tai-van-To, som har en god hamn och : ståtliga bazarer samt kan täfla med det himmelska rikets största städer. Det var först i början af det 15:de århundralet, omkring år 1430, som kineserne kommo i beröring med Formosa. FEuropeerne kände icke till ön förr än öfver ett århundrade senare, lå år 1582 ett spanskt fartyg (Portugal hade vå år förut blifvit eröfradt af Filip II) fr väg rån Japan till Macao strandade på öns kuster. Holländarne slogo sig ned der år 1632; men 1761 förjagade en kinesisk sjöröfvare vid namn Uoxinga, hvilken i dessa trakter efterlemnat ett varaktigt minne,.europeerne och gjorde Formosa ill en liten sjelfständig stat. Är 1682 störtade tineserne denna kortlifvade stat. Det lyckades lem dock aldrig att underkufva de barbariska tammarne i öns södra och östra delar. Deras nakt förblef begränsad till distrikten i nordvest, ler den för öfrigt är ganska osäker. Den tarariska dynasti, som herskar i Peking, hatas å Formosa, och vi påminna om det stora upporet åren 1788 och 1789, hvilket påstås ha kotat kineserne 100,000 menniskor och 200,000 aels. Det himmelska rikets regering har också fta begagnat detta förhållande till svepskäl att indandraga sig allt ansvar för Formosinfödiningarnes sjöröfverier; men såsom man finner f hvad som nu är på färde, anser hon sig det aktadt berättigad att förfäkta sin öfverhöghetsätt mot hvarje försök till utländskt besittningsagande eller inblandning. Sjöfart. Ferldens handelsflottor. TI Statistical Socieys Journalmeddelas en tabell, som visar anlet fartyg, deras drägtighet m. m. i verldens lla handelsflottor åren 1870 oeh 1873. Man finer deraf, att segelfartygen år 1873 hade i jämörelse med år 1870 minskäåts i antal med 5,44 rocent; i drägtighet med 11,57 proc. Ångfarygen hade på samma tid iantal ökats med 24,59 roc.. i drägtighet med 54,94 proc. Hela antalet segelfartyg uppgick år 1870 till 59,518 med en räptighet af 16,042,498 tons; år 1873 till 56.281 ed en drägtighet af 14,185,836 tons. ngfarygens. hela antal var år 1870 4,132 med en drägghet af 2,793,532 tons. år 1873 5,148 med en rägtighet af 4.328,193 tous. År 1870 förde torbritannien 6,993,153 tonsi 23,165 segelfartyg ch 1,651,757 tons i 2,426 ångfartyg; år 1873 . .320,089 tons i 20,832 segelfartyg och 2,624,431 ons i 3,061 ångfartyg. .