Aftonbladet – 22 september 1874, sida 3

a ver hela Europa berömde komie profesgor, Man berättar att Bergman förut, utan närmare granskning, förkastat en af den obetydlige farmaceuter till Vetenskapsakademijen islemnad afhandlisg, för att kort derpå godkänna den, då den i en annan form och i en annan lärdo persons namn inlemnades till samma akademi. Med anledning häraf gäges Scheele i början hafva hyst en viss köld och bitterhet mot den frejdade Upsala-professorn. Vid närmaro bekantskap gaf detta missförstånd dock snart vika, och ettinnerligt, för vetenskapen i hög grad frukt: bringande vänskapsband knöts emellan den lärde professorn och den i den tidens skademiska lärdom — man kan. väl tryggt påstå det — föga hemmastadde provisorsrjeleven. Bergman uppgat åt Scheele. äm -Inen till undersökning, hvilkas sammantives sökt tyda, och Scheele utredde deras flegenskaper och beståndsdelar på ett sätt, I Itill hvilket den tidens kemiska litteratur icke kan uppvisa något motstycke. Redan de arbetep, som Scheele i Upsala utförde, skulle försäkrat honom en af de -lallra första platser i kemiens historia, och till följd deraf blef han äfven snart i Uplasla känd och prisad som en snäll laboi Irant. Scheele längtade dock efter en mera Joberoende ställning och emottog derför (1775) Imed begärlighet anbudet att såsom provisor föfvertaga ledningen af ett apotek, som nyss blifvit ledigt i Köping. Ej heller bär var hans ställning dock i början synnerligen afJundsvärd. Han bodde på gästgifvargården, hade ett litet byrdt apotek, en enda lärling, en enda liten kammare. Scheeles beTrömda laboratorium igarfinnes långt ute på gården, uti en mest förfallen bod, till hälfJten afplankad för åkdon och åkerbruksredIsksap, med några ugnar och söndriga fönster. En köpare till det apotek, som Schezle förestod, infann sig dessutom snart, och det var nära att Schsele skulle nödgas ännu en gång ändra vistelseort. Genom gnille och anspråkslöshet hade han dock redan hunnit förvärfva sig ett sådant anseende inom orten, att inflytelserika män förskaffade ho: nom rättighet att, om så nödigt vore, der städes anlägga ett nytt apotek och stadeboarne förklarade enhälligt, att de endart från detta apotek skulle köpa sina läkome: del, Till följd härat drog köparen sig tillbaka och Scheele kom i obestridd egande: rätt till sitt Iaboratorium, Mera smickrande anbud, t. ex. en kallelse (på I Alembarts förslag) till Berlin, en kallelse till England, med löfte om en årlig afiöning af 300 pund, 0. V. afslog han med förklaringen: Jag kan icke mera än äta mig mätt; om detta går an i Köping, behöfver jag ej söka det annorstädes,s Scheele satte nu, sedan han ändtligen fått ett eget hem, i synnerhet laboratoriet i godt skick, så att de personer, gom under de senare åren besökte honom i Köping, beskrifva detsamma såsom ett mönster af prak tiskhet och ändamålsenlighet, ett förhållande som äfven vitsordasafden boförteckning efter Scheele, som i atskrift förvaras -på akademiens bibliotek. Sina återstående dagar tillbragte Scheele i Köping, oafbrutet sysselsatt med kemiska rön och studier. Endast en resa till Stockholm hösten 1777 må här ännu omnämnas, emedan den på sätt och vis bildar en epok i Schoeles egen historia. Scheele bestod då i rikets hufvudstad den vanliga, dittills honom efterskänkta apotekar-examen inför Collegium Medicum och intog, med ett föredrag om sättet att på väta vägen tillreda Mercnrius dulcis, sitt sätei Votenskapsakademien, till hvars ledamet han redan såsom provisors elev år 1775 blifvit invald. Denna akademi hade äfven understödt hans forsknivgar med ett för den tiden ej obetydligt analag af 100 rår banko om Bret. I början af sin lefnad njöt Scheelo en stark helsa, hvilken dock undergräfdes af ständiga försök med giftiga ämnen, sksom blåsyra, arsenik och qvicksilfver, samt af arbsten i dragfulla, till laboratorier inredda lider 0. 8. v. Redan i sitt fyratiofferde är dukade han den 21 Maj 1786 under för dessa i vetenskapens tjenst ådragna lidanden, Hvad vetenskapen förlorads genom den 43 årige vetenskapsmannons frånfälle, derom må följande förteckning på de vigtigasto af honom gjorda upptäckter och offentliggjorda undersökningar bära vitne: : 1771. Om fluss-spat och dess syra. (Upp täckt af kiselfiuor-vätesyran och fläorvätesyran.) 1774, Rön om brunsten eller magnesia nigra och dess egenskaper. (Upptäckt af mangan, baryt, klor, syre.) 1775. Om arsenik och dess syra, 1776: Försök med blåsstenar. 1777, Chemische Abhandlung von der Luft und dem Feuer. (Utredning at lut! tens sammansättning af syrgas och qväfgas.) Försök med blyerz, molybdäna, (Upptäckt af molybdänasyran.) 1779, Försök med blyerz, plumbago. (Upptäckt af grafitens sammansättning.) 1780. Om mjölk och dess syra och försök med mjölksockersyran, (Vigtiga upp täckter inom djurkemien.) 1781. Rön om tungstenens beståndsdelar. (Upptäckt af volframsyra.) 1782, Om det färgarede ämnet i berlinerblått. (Upptäckt at cyanväte eller blåsyra.) 1783, Rön beträffande ett särskildt sockerämne uti exprimerade oljor och fetmor. (Upptäckt af glycerin.) 1785. Om fruktoch bärsyror. (Upptäckt af äplesyra, citronsyra m, fl, af den organiska kemiens vigtigaste syror.) Om ferrum fosfatam och sal perlatum. (Upptäckt att fosfor utgör orsaken till kallbfäcka hos jern.) 1786, Om sal essentiale gallarum eller galläple-salt, (Upptäckt a! galläple— syra) Ännu i denna dag, då kemien nått en sådan utveckling och falländving, kan man ej läsa lessa afhandlingar, at hvilka hvar och en redogör för någon vigtig, ofta epokgörande, ny upptäckt, utan beundran öfver den klara, om en verklig vetenskaplig siarblick vitnande tankegång, som ligger till grund för Scheeles ständigt rakt till målet förande rön och försök; äfvensom öfver den korta, kraftiga, gant vetenskapliga stil, hvarmed hon redogör för dessa — en stil, hvilken enligt en berömd fransk vetenskapsman, Dumas utsago, för alla tider torde komma att blifva ett oupphuanet mönster för framställningssätt vid dylika arbeten. Att när. mara ingå på det inflytande, som Scheeie haft på kemiens utveckling, skullo här föra oss för längt och utrymmet ej medgifva. Man nödgades då genomgå nästan alla grenar af den kemiska vetenskapen. För att få en id6 derom torde det vara nog att ge nomläsa ofvan anförda lista på Scheeles vigtigaste arbeten, äfvensom att erinra derom, det vi hatva Scheele att tacka för vår bekantskap med 8 nya enkla ämnen, pämligen: syrgas (samtidigt med Priestley), gväfgas (samtidigt med Rutherford och Priestley), klor, finor (som flnorväte), barium (som barytjord), mangan (som manganPITT RET Ya ED DATA ET TNA PN RN NES NN est, dl Rd rt ANAL ne vert nt fn Mr Lt Kd IG Urerd ik ÄR, DEE Fynd — NA a Het Mi I Bj Art, Bö KR ne OR JNA dk LE kyr SRA Fant ble Ägg LJ Re re — ,—— AR ——