Aftonbladet – 19 september 1874, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. Luftseglaren Duruof uppsteg i måndag från Kristallpalatsets mark uti Sydenham, i e af Coxwells jätteballonger. Först steg hans hu stru uti den och den höjp sig några fot frå marken under folkets jubel. Derpå gick hon u balongen, hvilken intogs af Durnuof, luftseglare Wilfrid de Fonvielle och fyra andra personer Då balongen steg upp, blåste det nordlig vind och luftseglarne försvunno snabbt ur sigte. Kl var då 5,25. Omkring kl. !, 7 sänkte sig Duruo och hans reskamrater helt tryggt ned i Ingate stone i Essex, ungefär på den punkt, man be räknat att uppnå. Duruof och håns hustru ha varit på ett kor besök i Calais, der de voro föremål för en form lig hyllning. Då den ångbåt, som förde luft seglarepartiet, syntes, rusade hela staden ne till Skeppsbron, och Duruof och hans hustr stego i land under kanonsalut och musik. Blom mor och buketter regnade ned på dem från all: fönster under vägen till Hötel de Ville, på hvar balkong de sedan måste visa sig för folkmassan utgörande öfver 10,000 jublånde menniskor. Til dem öfverlemnades en i Calais insamlad summi af 10,000 francs. Duruofs förlorade balong, som uppfiskades Nordsjön 25 svenska mil från Kristiansand, ha förts till England och skall visas i Syden am. — Skådespelerskan mademoiselle Dejaze har den sorgen att nu på gamla dagar befinn: sig utan medel för sin utkomst. lla hennes teaterföretag ha Tjalyckats, fordringsegarne är stränga mot henne och hon har ej bröd för da gen, säga Paris-tidningar. Föreställningar till hennes förmån skola nu gifvas på flere teatra i Paris och de förnämsta artister ha lofvat ati biträda. Föreställningarna skola gifvas på Pa lais Royal, oe Gymnase, der Dejazet debutera de, på Varietes, dit hennes talang fordom drog så mycket folk, på Italienska operan, der hon sjelf uppträdt mer än hundrade gånger för i be. hof stadda kamrater. . I sammanhang med dessa sorgliga omständig a heter berättar en Paris-tidning följande gla anekdot från m:lle Dejazets unga dagar: Dåejazet var en glad flicka och man anför många roliga yttranden af henne. Hon hade en trägen beundrare i en hr M., som hade den fula vanan att skrifva vers, men ieke nog dermed. han plågade också folk med att läsa upp dem. En dag på Palais Royal knackade han på dör: ren till hennes loge. -Mademoiselle, sade han, jag har skrifvit två sonnetter. Ni förstår er på sådant. Tillåter ni att jag läser upp dem för er? Må gå, men skynda er! M, tog fram den ena papperslappen. Det här är första sonnuetten, sade han och böra läsa upp den. Nå, frågade han, när han slutat läsningen, shvad vem ni om den, mademoiselle? Hvad skall jag säga? Jag tycker mer om den andra. — Tolkning af ettbibelspråk. Det kända uttrycket i Nya testamentet: Förr går en kamel xenom ett nålsöga än en rik man in i himmelriket. har man sökt förbättra på det sätt, att man föreslog att läsa kamilos (skeppskabel) i stället för kamälos. En kabel och ett nålsöga passar, menade man, bättre i hop än ett nålsöga och en — kamel. Men professor Sepp meddelar m i sina resebref från östern till Allgemeine Seitung, att det ändå måste vara kamel och nålsjga. Till förklaring omtalar han, att YE ningarna till husen i Syrien, Palestina och i hel ;sterlandet ännu i dag äro lika låga som för 2000 år sedan och att i de större dörrarne äro jorda små öppningar, genom hvilka menniskan can komma in blott genom att huka sig ned, nen en olastad kamel endast med stor svårighet ch krypande på knäna. Men dessa små ö lingar heta hos araberna ännu idag, liksom för 1000 år sedan, nålsögon. Derigenom förklaras Jesu liknelse på enklaste sätt: Förr går en latad kamel genom ett nålsöga, än en rik ingår åsom medlem i Messiasriket. .— Den sista manliga ättlingen af den byzantinska kejsarfamiljen, som fördrefs, då turkarne ntogo Konstantinopel. afled i England för omsring 200 år sedan. Upplysning härom har erhållits af en grafvård, som för kort tid sedan anns i en liten by i Cornwallis. Vården är prydd med den kejserliga grekiska familjensvapen — fläckta örnen, som nu är Rysslands vapen — och bär följande inskription: Här hvilar stoftet at Theodore Paleologus, ödd i Pessaro i Italien, afkomling i rakt nedstigande led af den kejserliga, kristna, grekiska amiljen, kejsare af Grekland. Han var en son vf Camilio, son af Prosper, son af Theodor, son ———LALSJhwe———