Aftonbladet – 15 september 1874, sida 3

oroligt hit och dit, Synbarligen voro ben nes lakttagelser icke tillfreduställande, ty hon vände sig till gentlemannen och yttrade med en röst, som vitnade om att hon kände sig förolämpad; Pu ger, Jamci, att det är alldeles som jag sade; SO bägta ajserra äre uppva, 8 Naturligtvis; Den, som kommer först, har företräde. Skada att du kommer sist, i stället för först. eek uttryck i EA vackra nsigte förrådde ganningen; hon hade utan tvifvel låtit sin följeslagare vänta på sig, Detta var åtminstone de mera klarsynta passagerarnes hsigt. Den feta frun, hvars hjerta var lika voInminöst som hela hennes person, inskränkte sig emellertid ej till att granska och kri. tisera, utan pekade på en ledig koj bredvid sin egen, och i den såg den resande herrn snart sin lilla dam beqvämt installerad, . Sedan detta väl var gjordt, försvann han åter; Q, hvad jag redan känner mig sjuk, suckade den lilla skönheten. Jag är sä ker på, att vi få en stormig öfverresa. Min man säger väl att vi icke få svårt väder, men -—2 Nej, nej, min söta, det blir en angenäm och lätt resa, skall ni få seo tröstade henne den korpulenta frun; kapten säger så och han te veta det — naturligtvis måste han det. Er man, sade ni? Ja, min man; vi äro på hemvägen från vår bröllopsresa, Åhy bevars! Hvem skulle kunnat gissa något sådant? Jag trodde verkligen att hah var-er pappa, Gjorde ni dot? Åh nej, pappa dog för