Aftonbladet – 15 september 1874, sida 2

— Den Westmanska katastrofen, I Öresunds-Posten läses: Sedan stadsfullmäktige sistl. fredags afton beslutit att till magistraten hänskjuta drätselkammarens annälan om drätselkamreraren ÅA. Westmans örskingring af stadsmedel, för att magistraten måtte enligt lag förfara, beslöt sist nämnda myndighet redan i lördags förmidlag att i häkte inmana hr W., som sjelfmant nställde sig i härvarande fängelse samma lag vid middagstiden, så snart beslutet blifvit; honom på enskild väg meddeladt, för att afvakta ransakning och dom. Enär den blifvande undersökningen ej sorna kan lemna några andra hufvudsakiga upplysningar än dem man redan eger i lrätselkammarens anmälan, förmodligen blott örete ännu några tusentals riksdalers till;kning i balanren, och man sannolikt ytter igare endast kan lära känna, på hvilka väsar medlen förskingrats, i fall hr W. kan ch vill derom meddela något, torde man relan nu kunna med någorlunda säkerhet belöma saken och i samband derme? stående förhållanden, Som man af nämnda antan finner, ut sJorde balansen för till och med kr 1873 rdr mt 54,000, hvartill komma, enligt muntlig ippgift af drätselkarsmarens vice ordförande, 00 rår för i år, alltsk tillsammans 63,500 dr, hvarjemts åtkilliga poster ej voro uppagna och åtskilliga verifikationer fattades. stadskassans kända förlust är sålunda 53,500 dr, alldenstund den af hr W. ställda uppördskorgen utgör 10,000 rår. r 1869 hade hr W. upptäckt en balans af 7,000 rår, som i den år 1870 tryckta revisionserättelse upptages under rubriken Tillfälligt Itlänta medel, en rubrik, som sedan genomgått äkenskaper och revisionsberättelser, af hvilket istykmnda slag dock ingen efter 1870 blifvit ryckt. Sålunda har öfver 4 år en dylik rubrik gurerat i räkenskaper och revisionsberättelser, tan att, som det tycks, någon frågat efter, Fy vem dessa medel varit utlånte, eller hvad säker. et för dem kammaren egde. Det låter. otroligt, ren lärer dock vara ver liga förnällandet, att r Wis reverser på 10,000, 5000 rår o. 8, Y. utan legat som de enda säkerheten och att NISOrern? gåledes, när de sin pligt likmätigt Pigen skolat räkna kassan, antingen icke sett fter den eller ock räknat hr W:s reverser som ontant tillgång. Att hr W. under tiden betalt ederbörlig ränta på de tillfälligt utlånta med: en, ligger i sakens natur, och han har oneklien möt mycken talang midtför kammarens och evisorernas ögon skött denna lånerörelse, då en utan att uppmärksammas kunnat fortgå 4 ä år. Det lär varit magistratens ordförande, som yligen vid genomgåendet af 1873 års reviderade, ten ännu ej af stadsfullmäktige granskade räenskaper, fäst uppmärksamheten å dessa tillilliga utlåningar, så mycket mera öfverraskande om staden sjelf esomoftast lånar penningar, vilket slutligen ledt till upptäckande a balansen. Dessa fakta ställa i klar om ock bedröflig daer den uppsigt, som drätselkammaren utötvat fver handhafvandet af stadens medel, och det örefaller nästan oerhördt, att inom en adminisrativ myndighet bestående under 4 å 5 år af uccessive väl 20 å 30 personer ingen enda kulle vara nog skarpsynt att se, att någon lånat E staden så stora summor som 27.000 rdr o. 8. v ler ens nyfiken nog att taga reda på hvem som mat dessa summor. Men än ohbegripligare är