Aftonbladet – 15 september 1874, sida 2

id sedan omtältes. sig likväl saken så mycket sämre, som han ARV SER) MER MS FFV nyss öfvertagit sin moders gård och giftit sig. Då regeringen emellertid tillåtit honom att qvarstanna 4 veckor efter förvisningsorderns utfärdande, anser tidningen det låta som hade hon fått några betänkligheter om icke straffet varit för hårdt, och man kan må hända deri se ett tecken Lill att domen ännu kan upphäfvas, i fall Thomsen skyndar sig att anropa den danika regeringen om skydd, Samma tidning erinrar om att kammarherre Heltzen och baron Rosenörn-Lehn uteslutits såsom medlemmar af kretsdagen i Åbenrå krets, derför att de äro danske undersåtar, och berättar att man i samma krets nu gått ännu ett steg längre, i det till Kliplevs kommun en befallning utfärdats från landtrådskontoret i Åbenrå derom, att danske undersåtar icke allenast icke få deltaga i öfverläggningar rörande kommunens an gelägenheter, utan till och med förbjudas att vara iillstädes i den lokal, hvarest kommunens offentliga angelägenheter förhandlav, Tidningen anser att landtrådskontoret tvifvels utan sakpar all laglig befogenhet till en sådan befallning. Efter hvad det berättas i Vejle Amts Avis ämnar man i Randers ställa en uppmaning till b. exc, konseljpresidenten Fonnes bech att ställa sig som kandidat till folktinget i Randers amts andra valkrets i aflidne grosshandlare R6es ställe. Konferensrådet Madvig har i en skrifvelse till landstingselektorerne i Kjöbenhavn undanbedt sig omval till landstinget, der han sutit ända sedan 1855. Såsom skäl för afsägelsen anför hr Madvig sin ålder och försvagade syn, som uppfordra honom att använda den tid och arbetskraft, som ännu återstå, för sitt ämbete och de vetenskapliga uppgifter, åt hvilka han egnat sig. Det i dag hitkomna numret af Dagbladet beklagar på det högsta denna afsägelse, och det icke blott från liktänkandez synpunkt, utan från allas, som sätta värde på attlandets bäste män deltaga i det politiska lifvet. Med afseende å sin ståndpunktsåsom representant var den afgående landstivgsmannen en af dem, som representerade den politiska beteckningen national-liberal på det vackraste sätt. Det berättas såsom säkert att danska regeringen beslautit sända en utomordentlig beskickning till Kina ech Japan samt erbjudit general Råslöff att anföra densamma. Generalen, som af denna anledning väntas till Kjöbenhavn från Tyskland, säges vara villig att åtaga sig detta uppdrag, hvartill han synes vara dess mer lämplig, som han redan förut 1862 besökt Kiva, då det lyckades honom att afsluta en mycket fördelaktig handelstraktat. Med anledning af det snara öppnandet at en musikskola i Helsingfors, om hvilken man boppas att hon i en framtid skall kunna utveckla sig till en musikalisk akademi för Finland, skrifves i finska tidningenVikingen bland annat: Den väckelse, det musikaliska intresset i detta land och specielt i Helsingfors erhållit genom Fr. Pacii verksamhet under de senaste decennierna, har burit frukter, hvilka måste glädja hvarje vän till den fosterländ: ska tonkonsten. Icke blott att allmänhetens musikaliska smaksinne har vunnit en utbildning, som gör det för densamma möjligt att uppfatta och njuta af skönheterna itonkonstens mest framstående skapelser, utan äfven att denna konst bogynner vinna allt flere idkare, hvilka uteslutande egna sig åt dess tjenst. Men med allt detta har den musikaliska konsten och de, som i detta land vilja göra densamma till hela sitt lifs uppgift, att bekämpa svårigheter, hvilka rödgat mer än en talang att uppgifva den ojämna striden. För att icke tala om en framtidsutsigt, som i de flesta fall lofvat mer lagrar än bröd, vilja vi endast påpeka, att en hvar, som här slagit sig på ett allvarligt studium af tonkonsten, nödgats söka sin ntbildning i främmande land, oftast under uppoffringar, hvilka tungt legat på honom i en framtid. Med kännedom om de svårigheter, hvilka sålunda i vårt land möta, främst den mindre bemedlade, redan vid de första stegen för vinnande af en musikalisk utbildning, är det i icke ringa mån glädjande att veta, att hufvudstaden från medlet af denna månad skall ega en musikskola, hvars värf det skall blifva att, sh vidt dess krafter medgiva alöka afhjelpa en brist, länge känd och erkän Upphofsmännen till i fråga varande företag äro, såsom kändt, några af Helsingfors mest framstående musikaliska förmågor med kapellmästaren Emanuel i spetsen. Beträffande undervisningen kommer devna till en början att meddelas i harmonilära och körsäng, piano: och fiolspelning samt för dem, som det åstunda, äfven i horomusik. Man har tillika för afsigt att, så snart lämpliga lärarekrafter erhållits, såsom läroämne i skolan införa musikens historia och estetik. Det framgår häraf, att företaget tills vidare icke afser att vara något annat än ett anspråkslöst försök och ej vill vara någon fullständig musikalisk akademi. Anspråken på detsamma få derför till en början icke ställas för höga, om man äfven såsom en brist exempelvis kunde anmärka, att under-1 visning i orgelspelning alldeles icke ingår il skolans program, oaktadt denna för våra förhållanden vore synnerligen af behofvet påkallad. En snar framtid skall under lyckligare omständigheter tvifvelsutan afhjelpa detta missförbållande och skolan sålunda kunna uppvisa en så fullständig lärokurs : som möjligt.Att pressen i Finland ännu understundom är föremål för ett småaktigt och besvärligt förmynderskap, äfven då det rör enligt vär uppfattning politiskt oskyldiga och likgiltiga saker, derpk meddelar dagens post ett alldeles färskt exempel. Åbo Underrättelser för i fredags återgaf nämligen vår ledande artikel för den 7 dennes, hvartill tidningen såsom illustrerande exempel fogade följande berättelse om en händelse från landtbruksmötet i Kjöbenhavn 1869. I den lokal, der mötets sammanträden höllos, var väl en läktare för tidnin nas referenter gubringad, men då det första föredraget skulle begynna, framlyftes för att illustrera detsamma, några stora kartor och planscher, af hvilka några ställdes så att de skymde referentläktaren. Efter en stunds lifligt samtal emellan de der befintlige tidningsmännen, såg man dem alla — ntom en — lemna salen. Och följande dag lästö man iallä Kjöbenhavns-tidningarna — utom en — i stället för referat om sammanträdet en förklaring, att emedan landmandsforsamlingeng bestyrelse visat miss aktning mot pressens representanter, komme resp. tidningar icke att med ett ord vidröra mötet och dess förhandlingar. Följden häraf blef att bestyrelsen pjorde sin ursäkt hos redaktionerna och anhöll om att desse icke skulld sätta sin hotelse i verkställighet. Sedan således satistaktion erhållits, syntes ter tidningarnas referenter vid sammanFör Thomsen ställer : ln år mm MD DM RER från In ne trädena och på utställningarna, öch ötfver. To nada mm tu