Aftonbladet – 11 september 1874, sida 2

STOCKHOLM den 11 Sept. r I Skyddsoch botemedel mot smittkop I porna, diskuterade i Svenska N läkaresällskapet -) den 26 Maj och 2 Juni innevarande år. b re IL Paniken — vi mera här med detta ord e befolkningen påkommande allmännare rädsl — paniken för smittkopporna är af ett egen 4 domligt slag och har helt visst varit såda 3) allt sedan deras uppkomst, hvilken, såsor bekant är, ligger inom det tidehvarf, son omfattar den gamla verldens slutliga under gång. 1) Vid andra former af smittande farsot fö rekomma äfvenledes fruktan för döden ocl rädslan att, när man insjuknat, blifva antin gen öfvergifven af siga närmaste eller och len källa till smitta för de medlemmar a familjen, dem man har närmast. Vid pani ken för smittkopporna tillkommer det föl denna sjukdom egendomliga; att man dess utom har att frukta att, om man ock lyc kats undgå döden af sjelfva sjukdomen, vars till det yttre vanställd, eller, ännu värre : förlust af ett eller annat vigtigt sinnes organ, eller lemia., !or ha att dragas med något långvarigt lidande uti ett äre Orsen: Hos de olika klasserna af ett samhälle tar naturligtvis paniken sin särskil a form: ifrån arbetarefamiljen, som t, ex. fruktar att genom döden förlora i fadera det materiela stödet, eller i modren den omhuldande upptostrarinnan, ända upp till den fica da. men, som, orädd för döden, tycker det vara förskräckligt att hennes lik skall se bidöst ut, Anledningen till fruktan är för öfrigt be iugad af en mängd olika förhållanden, va e sig inom hvarje familj eller hos indi vide, na, Till och med läkaren, eljest van ligen oförskräckt, är rädd om sitt skinv. Icke hvarje medlem af denna för nästans väl sig uppdffrande kår åtager sig gerna att sköta koppsjuka, Föreskyddskoppympniogens införande var dödligheten i smittkopporna alldeles ohygglig. Det bar beräknats, att under förra år. hundradet fyra hundra tusen menniskor årli. gen dött i Europa, och likväl var befolknin en då mycket glesare, Uti Sverige dogo r 1778 vid en folkmängd af 2,073,396 icke mindre än 16,607 individer utaf smittkoppor, År 1773 dogo 12,130; folkm. närmare 2,000,000. 1784 12.453 2,145,213. 1800 12032 2,347,303. Ifrån 1802 till 1809, d. v. s. efter vaccinationens införande i Sverige och vid en folkmängd af omkring 2,300,000 dogo i smittkopporna emellan 1000 och 1500, högst 2400 menniskor. Ssdan sistnämnda år, då man väl kan anse att vaccinationen mer och mer allmänt avlitades (år 1816 anbefalldes obligatorisk vaccination) och till och med år 1849 gick årligen antalet af döda i kopporna aldrig upp till 2000, men var i allmänhet endast några hundra, Det utgjordes stun dom at några tiotal eller till och med enheter. . Under åren 1850—1852 hade Sverige en koppfarspt med reep döda 1376, 2488 och 15342). Under vår nuvarande koppfar sot hafva ifrån och med andra veckan af Oktober förlidet år och till slutet af Juni månad, således under nära tre fjerdedels år, dödsfallen af smittkoppor ensamt i hufvudstaden, enligt förste stadsläkarens uppgift, uppgått till mer än 900, — I Preussen bortryckte kopporna år 1796 öfver 26,000 men niskor. Ännu mera mördande uppträdde denna farsot i länder, som för första gången hemsöktes af densamma, och man vet med säkerhet att vissa befolkningar i Nordamerika och på andra ställen, såsom i Kamscnatka utrotades af densamma till största delen. År 1734 fick Grönland gin första koppfarsot och förlorade inemot två tredjedelar af sin befolkning, Då år 1707 kopporna för 18:de gången hemsökte fsland, bortryckte de omkring 18.000 af dess till 50,009 uppgående invånareantal. Men, sär ger Hwasser i anförda afhandling, antalet af koppovnas offer var ickeinskränkt till dem, som dogo i sjelfva febern, ty om man dermed -sammanräknar äfven dem, som blefvo lytta, blinda, döfva, fåniga eller, med ett ord, så förstörda, att de förlorade all för. måga både af lifvets njutning och af degs, verksamhet, samt ytterligare dem, hvilka i senare åldrar dogo af ifrån kopporna be1) Hwasser nämner i ön äfhandling om vaccinationen (Smärre skrifter af medicinskt innehåll 1.): Den stora och ytterst förödande koppfarsot, som. anses hafva varit den första, och före hvilken man genom de förskningar, som hittills blifvit anställda, icke kunnat finna några säkra spår till denna svåra sjukdom, inträffade 572 i Arabien, i synnerhet inom den e abyssinska armå, som deltog i det så kallade Elefantkriget. 5 ä ) Öfvanstående siffror. rörande dödligheten il; smittkoppor hvad Sverige angår äro hem-2 tade är Vaccinationsfrågan af P.A, Silje; ström,