Aftonbladet – 9 september 1874, sida 2

Iran i utlandet — en behållen portoinkomst ai Mt 1,142 890 rdr 17 öre. Då den behållna de sortoinkomsten år 1872 uppgick till 982,381 v: dr 19 öre, visar sig alltså en tillökning för lin 1873 af rår 160,508: 98, eller 16,2 procent, ig! ufier afärag af alla kostnader för drift och si underhåll under äret, finnes rörelsen hafva jås 1873 lemnat ett öfverskott af 268,803 rärlsc 52 öre, eller något mer än 1872, då öfver tö skottet utgjorde 267.828 rdr 94 öre. m Nyssnämnda öfverskott för 18738 utgör, u: såsom man torde finna, något mer än 5 proc. si i det närmaste 5,03 proc.) af det belopp,g hvartill, enligt hvad vi här ofvan uppgif-ld vit, hela anläggningskostnaden för telegraf-v verket uppgick vid utgången af nästlidet år. Det tiilfredsställande förhållande kan såle-GC des nu anses hafva inträdt, att telsgrafver-lä ket lemnar full ränta på sin anläggnings-s: kostnad. Aila de oberäkneliga fördelar, som t) telegrafen erbjuder åt administrationen, åtjlr affärslifvet, åt vetenskapen och för de mång-s faldiga andra privata förhållanden, med hän-h syn till hvilka dess biträde tages ianspråk,n står följaktligen numera till buds utan nå ls gon uppoffring från stateng sida. Väl harlh telegrafverket icke hittills haft några öfver-d skott att till statsverket aflemna, ty deld ha åtgått till bekostande af de alltjemntjg fortgående utvidgningarna af telegrafnätetla och sålunda bidragit att öka dess kapital-c värde; men då väl förr eller senare behof-la vet af linier eller ledningar skall blifva fyldtp eller åtminstone utvidgningarna blifva, iför-la hållande till omfattningen af rörelsen i dess b helhet, af mindre betydenhet, torde tennall anläggning kunna blifva en icke ovigtig in-? komstkälla för staten. 1 Synnerligen fägnesamt är att iakttaga, att 1 i afseende ä telegrambefordringen och de öf-li verskott, som inkomsterna lemnrat utöfver utI1 gifterna, införandet af medelporto och de ef-( ter hand inträdda nedsättningarna i porto-? satserna haft samma gynnsamma inflytande, lr som enahanda åtgärder i afseende å brefbe-x fordringen. En i atyrelsens berättelse med-s delad öfversigt af öfverskott eller brist, som eg hvarje särskildt år lemnat, är i detta hän-s eeende ganska intressant ech lärorik. Vilt återgifva densamma derföre här, under för-e utskickande af en erinran, att intill den 11t Juli 1859 tillämpades hos osa så kalladt)då zonporto, det vill säga afgifterna förlv telegrafering voro berocude af det afstånd s på hvilket telegrammen skulle fortskaffas;)h från nyssnämda dag var ett likformigt portolf af 2 rår faststäldt för enkelt inrikes tele-ls gram, utan afeeende på afstEndet meilanc afsändningsoch mottagningsstationen; ge-f nom kungörelsen den 15 Nov. 1861 nedszt-r tes medslportot till 1 rår 50 öre, och slut-ls ligen, genom kungörelsen den 2 Febr. 1865, f ytterligare till I rdr för enkelt telegramdq om 20 ord. Den nämnda öfvernigten visarjs följande förbällande: 1 År: Öfverskott: : 1853 ... Re ; 1 j f j 1873 .. .... 268,803: 52, Man fianer häraf att, i strid mod de farbågor som på sin tid hystes till och med af vissa vederbörande inom telegrafstyrelsen, verket började att regelmässigt lemna vinst just med ået år under hvars senare hälft ett likformigt porto förat infördes; att nedsättningen af detta porto med en fjerdedel år 1861 väl medförde, det följande året, en minoskning i öfverskottet, intill dess portonedsättningen huanit verka en sådan tillväxt i telegramantalet, att öfverskottet icke blott uppgick till, utan öfversteg hvad det högre portot hade isbringat. Enabanda företeelse förnyade six i följd af den ytterligare portonedsättningen år 1865. Man kan för öfrigt äfven på detta område spåra inflytandet af de skiftningar i landets ekonomiska förhållanden i allmänhet, som under här i fråga varande tidrymd egt rum. Man finner sålunda året 1858, det närmaste efter 1857 färs väldsamma kris, och 1868, det är då 1860 talets tryckta ställIniog kunds anses kulminera, ganska riktigt utmärka sig såsom de, hviika varit för telegraiverket.i ekonomiskt hänsesnde de minst Igynnsamma. andra sidan visar det sig huru äfven denna iasiitution sett sina finanser i hög grad blomstra upp under de nu senast förflutna ärens goda konjunkturer för rörelsen och affirslilvet. Telegrafverket zyssslsatte år 1873, förutom styrelsens personal, 334 ordinarie tjenatemän och qviniiga telegrafister, uemligen 268 tjenstemän och 66 qvinliga telegrafister, Antalet kade under äret ökats med 25. Derljomte ha, i mån af behof, ett betydligt antal extra ordinarie tjenstemän och qvinliga telegrafistor mot ersättsisg bitridt vid stationerna. Vid dem funnos dessutom anstälda 181 vaktmästare och telegrambärare. Till i telegrafstyrelsens berättelse förekommande statistiska data af allmännare intresse hörer för öfrigt uppgiften, att förutom de bär ofvan omförmälda, statens tele grafverk tillhöriga, 151 telegrafstationerna, fannos i landet 130 jarnvägstelegrafstationer tillhörande staten och 88 enahanda stationer tillhörande enskilda bolag, så att vid 1873 års otgöng hela antalet af Sveriges med hvarandra i förbindelsefståonde telegraf-tationer uppgick till 369, hvilket var 41 flare än vid utgången at 1872. S atligen torde förtjena nämnas, att af apkomna, till svenska stationer adresserade teegram hafva mottagarne af 2558 styck::, eller 0,36 procent af hela telogramantaje . icke kunnat anträffas; hvarför dessa c oram blifrit qvarliggande för att ofter ;ppet af bestämd tid förstöran,