Aftonbladet – 8 september 1874, sida 3

Ret RRRRRTRRRERRERRERRRRRRRRRRRERRRERRR icke; emedan den rikes lif icke kan vara den fattiges. Hvardera har sina pöjen och sina pröfningar, men dessa äro hvarandra mycket olika. Ni har egt det förras behag och öfverflöd; skall ni ej finna det svårt att bära några af det senares försakelser? Hon svarade ingenting, men såg villrådig ut, och hennes ansigte blef åter allvarsamt, Cameron märkte genast det förändrade uttrycket, och stark i känslan af sin egen kraft, tänkte han med djupt deltagande, huru lätt det skulle vara för honom att bära hennes lifs börda på sina starka skuldror. Men svag eller stark, måste hvar och en gå sin egen väg och lefva sitt eget Har ni aldrig, frågade han vänligt, tänkt på er framtid, — på hvad ni önskar att den må bli? Nej, aldrig. För personer i er ställning har man blott att välja mellan fullkomligt beroende eller oberoende, och mången fint uppfostrad ung flicka, liksom ni, har pröfvat den sistnämnda vägen och på den funnit frid, ja, äfven sällheten, Jag eger mänga inflytelserika vänner, och om ni tillåter mig att verka för er, skola de söka gagna er. Jag skall rådfråga ert intresse lika noga, som om ni vore min syster. Winifred fattade hans mening bättre, än han hade väntat, ty miss Deborah hade ej försummat att i bjerta färger för henne mölla det lif, hvarifrån den goda tantens barmhertighet hade räddat henne — en guvernants sorgliga tillvaro. (Forts.)