Aftonbladet – 5 september 1874, sida 3

ställning såsom orgelnist. År 1861 tilläts det henne att efter afläggande af föreskrifna prof idka barberareoch tandläkareyrket, inträda i post och telegrafverkens tjenst och anställas vid den allmänna sjukvården. I Stockholm utöfva två qvinliga tandläkare och 3 barberare sitt yrke med stor skicklighet, fyra qvinnor äro anställda såsom orgelnister, 168 vid telegrafverket, omkring 40 såsom föreståndarinnor för postkontor och ett betydligt antal i lägre grader i postens tjenst, Sedan äår 1867 vid det akademiska sjukhuset i Upsala en undervisningskurs införts, som har till ändambl att teoretiskt och praktiskt utbilda sjuksköterskor, fiona äfven på detta sätt många qvinnor en god utkomst vid offentliga anstalter och i enskilda hus. Slutligen tillerkändes år 1864 den gvenska qvinnan fullkomlig handelsoch yrkesfrihet, en förmån, hvilken blott i ett land, der yrkesskolorna redan i lång tid stått öppna för qvinnokönet, fullt utaf detta kan tillgodogöras. Oräkneliga qvinnorinnehafva i Sverige förmånliga anställningar på han: delskontor och i banker. I privatbankers filislafdelningar fungera till och med qvinnor såsom föreståndarinnor, och i tre är har stadskassan i en småstad till allmän belåtenhet förvaltats af en qvinna. Det faller derför ingen in att förarga sig öfver qvinnornas emancipation, Det är just seden i landet, hvilket befinner sig ganska väl deraf. Omkring 3000 qvianor sköta der fallkomligt sjelfständigt sitt yrke, och det finns der till på köpet 600 qvinliga, sjelfständig industri idkande egarinnor af fabriker och verkstäder. En af dessa damer har utmärkt sig genom ypperliga mekaniska uppfinningar och är betänkt på att anlägga verkstäder enkom för deras utförande. Flere qvinnor idka med framgång guldsmedsyrket, qvinliga urmakare ser man arbeta alldeles sjelfständigt — qvinliga skooch handskmakare, snörmakare, bokbindare, lackerare, paraplymakare, repslagare, glasmästare, hattoch kammakare, svarfvare, tapetserare, bagare och sockerbagare äro iSverige mycket vanliga företeelser och utföra Bjelfständigt de till dessa yrken hörande arbetena, Flere boktryckerier ha qvinliga föreståndarinnor och faktorer, och alla der förefallande arbeten verkställas uteslutande af qvinnor. Vid de båda utmärkta porslinsfabrikerna Gustafsberg och Rörstrand äro 329 qvinnor anställda, af hvilka en del är sysselsatt med modellering och emaljmålning. I Stockholm inrättades år 1870 en handelsbutik under benämningen Bikupan, der produkter af det qvinliga arbetet, deribland äfven renskrifning, öfversättning m. m. komma i marknaden. Otaliga välgörenhetsinrättvingar för qvinnokönet finnas i landet: direktionen för Lotten Wennbergs fond för hjelpbehöfvande, i hvilken enkedrottningen är ordförande; fattiga barns vänner, hvilkas beskyddarinna prinsessan Eugenie är; kronprinsessan Lovisag vårdanstalt. för sjuka .barn; hemmet för frigifna qvinnor, en utmärkt förbättripgaanstalt för frigifna, qvinliga straffångar; asylen för pauvres honteuses, stiftad af grefvintan von Schwerin och Fredrika Bremer, ihvilken asyl4l qvinnor af den bildade klassen erhålla bostad vch en lugn fristad. Åfven tysta skolam för döfstumme, idiothemmet i Sköfde, Malwqvistska barnuppfostringsanstalten för vanvårdade barn ha qvinnor, och de sistnämnda till på köpet obemedlade qvinnor, att tacka för sin tillkomst. Men så snart i Sverige ett välgörenhetevos sädeskorn utsås och den första svaga brodden bevisar dess lifskraft, utsträckas tusen armar för att bevaka, vårda och understödja den svaga plantan, På allt sätt bemödar man sig äfven att köja och hålla vid makt husfliten hos bönderne. Så t. ex. var spetsknyplingen, hvilken fordom så mycket idkades ilandskapet Östergötland, redan på väg att förfalla. Vid första underrättelsen derom lät drottning Lovisa, den aflidee Carl XV:s gemål, införskrifva mönster från utlandet, anskaffa godt garn och utdela allt detta bland arbeterskorna. Husflitsindustrien i Sverige ådagalägger nemligen i de delar af landet, i hvilka de nationela drägterna ännu oförfalskade bibehållas, ett utveckladt skönhetssinne hos srbeterskorna. Dalkullorna utmärka sig genom sin färdighet i hårarbeton, hvilka säljas ej blott i Sverige, utan äfven i grannländerna. I södra delen af Sverige betäcka konstfulla broderier icke blott bondqvinnornas kläder, utan äfven mattor täcken, förhängen och vagnsdynor. Vid högtidliga tillfällen prydes helgdagsstugan med vackra snårväfnader af gobelinartadt arbete, hvilka för det mesta framställa scener ur bibliska historien. Sjelfva lappskan pryder sin drägt med konstfullt väfda band i prunkande färger, hvilka sammanhålla hennes kolt, samt utbroderar sin brösuapp rikligt med zinktråd. Sytrk den tillverkar hon gjelf af rensenor. Hushällssällskapen, hvilka ha bildat sig i rikets zila län, äro alltid till hands, rådande, hjelpande, understödande, Åt halmflätningen, hvilken redan hotade med förfall, ha de på den senaste tiden egnat sin synnerliga uppmärksamhet, och i främsta rummet anställas enkom lärarinnor deri, hvilkas elever variera till åldern mellan 8—73 kr. Väfnad och spånad idka i Sverige till och med döttrar i burgna familjer, och detta efterdöme verkar icke litet uppmuntrande på landtfolket. En främling, som kommer till Sverige och ser denna biets verksamhet hos qvinnorna på industriens, konstens och vetenskapens områden, denna glada arbetslust allestädes, denna qvinnokönets upphöjdhet utan allt öfvermod, detta allvarsamma, aktningsfulla erkännande från männens sida af lika berättigade sträfvanden, denna qvinnornas redan genom tid och vana sanktionerade högre ställning, hvilken icke i något annat land finnes ens något så när ditåt, tror sig drömma. Det förekommer honom, när han tänker på sina vackra, älskvärda och lika begåfvade landsmaninnors sociala ställning, som om han hade sofvit ett halft århundrade och omkring är 1,930 hade vaknat vid Mälarens förtjusande stränder. Till en så förnuftsenlig ställniog för qvinnorna i landet, till en sådan enighet att eftersträfva det goda ändamålet att bannlysa fattigdomen genom att öppna måvgfaldiga arbetskällor för den qvinliga befolkningen, kunna vi tills vidare endast i hoppet skåda upp. Icke i qvinnornas tillträde till universiteten tyckes oss lösningen ligga — utan i främsta rummet i öppnandet af yrkesskolor för qvinnor, i en praktisk undervisning i de mest olika förvärfsoch industrigrenar, hvilken gör det möjligt för dem att genom kraftig verksamhet på ett för dem behagligt område möta den hotande fattigdomen. Då skall det äfven hos oss likasom i Sveriga bli slut med qvinnokönets proletariat i massa, ty medvetandet att genom ärligt förvärf kunna förskaffa sig en anständig, oberoende atkomst styrker och höjer den moraliska kraften och aktningen för sig sjelfihvarje menniskobröst. Strödda underrättelser.