Aftonbladet – 5 september 1874, sida 3

För några dagar sedan tog i Belfast de första af de s. k. vetenskapliga korgre serna, nämligen åBritiseh Associations, si början. Professor Tyndall öppnade de: samma med ett tal, hvari han oförbehåll samt aflade en materialistisk trosbekännels och protesterade mot den religiösa dogma tismens ingrepp på dem rena vetenskapen område. I hufvudsak skiljer sig, yttra tidningen Le Nord om detta tal, professo Fyndalls system icke från de doktriner, sor förfäktas af flere välbekante tyske filosofe och naturforskare; men det måste likvä anses mycket märkligt, att dessa åsigter England ha funnit en försvarare, som va så fast i sin öfvertygelse och i besittnin; af så mycket moraliskt mod, att han er kände dem i närvaro af en församling, son kan betraktas såsom en officiel representan af den britiska vetenskapen. De engelsk vetenskapsmännen afhålla sig i allmänhe försigtigtvis från hvarje demonstration, son unde såra de högre klassernas konserva iva känslor. Professor Tyndalls slutlednin sar äro af betydelse både i vetenskapligt oci socialt afseende, då den religiösa konserva ism, mot hvilken han protesterar, enlig öuropas uppfattning nu för tiden är dei gentliga grundvalen för den engelska stats örfattningen och det engelska samhället Jen efterlåtenhet, hvarmed den moderat: iberalismens vigtigaste organer bedömt: rofessor Tyndalls sätt att uppträda vic etta tiilfälle, bevisar, hvilka framstex der etenskapliga radikalismen har gjort i Eag and på de senaste tjugu kåren. De liberale yckas icke ha blick för, att den vetenskap iga radikalismen är den politiska radika ismens förslöpare och bäste bundsförvandt Eagland ha emellertid kristendomens ogmer, likasom fallet är i de flesta stater A fastlandet, upphört att vara annat i de ögre klassernas ögon än en social formel, vars gagn man icke misskänner, men som an dock icke anser sig förpligtad att för vara mot alla och en hvar. Spectator nmärker derför ockek med rätta, att pro. sssor Tyndall gerna kunde ha underlåtit tt beklaga sig öfver den ofördragsamhet, om samhället visar mot de materialistiska sigterna. Det engelska samhället — sä. er Spectator — känner blott två saker t gudiomligt ursprung, nemligen egendeen och de konventionela formerna för dot assande. Då professor Tyndall hvarken ar angripit egendomen eller försyndat sig ot det passande, är det föga troligt, att hans ppträdande till försvar för materialismen ch friheten att förneka skall lända hoacm Il någon verklig skada.