Aftonbladet – 4 september 1874, sida 3

) Helt annoriunda iäter det, när författa rea ofter en längro inledning, ur hvilken vi meddelat ofvanatäende profbitar, kommer Itill Sverige. Skulle vi få tro honom, så Jlära vi redan ha det så väl bostäldt, hvad Iden af honom afbandlade frågan beträffar, 1latt vi gerna, åtminstone tills vidare, i kunde lägga händerna i kors och sjelfbelåtet betrakta vårt utförda storverk. Men — utbrister han — hvad vi alla schweizare, tyskar, ergelsmän och amerikanare på det lifigaste önska, men med möda och svårighet steg för steg tillkämpa oss och eftersträfva, med högsta öfverraskning funno vi det i en grad, som verlden förnt icke Janat, såsom någonting redan för längo sejdan förvärfvadt hos ett folk, som vi icke voro vane att tänka oss skridande i spetIsen för civilisationen. Verldsutställningen i Wien var det förbehållet att gifva alla nationer ott bevis, hurn den hos oy ventij lerade frågan om en fruktbringande för: I bättring af qvinnans lott i Sverige tyckes vara: löst sedan en följd af är tillbaka; jburu det, som hos oss så ursinnigt bekämIpaå och så lidelsefullt försvaras, i Sverige Iredan såsom någonting nästan fullbordadt ingått i folkets kött och blod; huru väl Iståndet i Jandet genom ett klokt användande af den qvinliga delens af befolkningen ar . betskrafter förhöjos och konsolideras samt ; tillika qvinnornas lott tyckes vara förbättrad och betryggad, derigecom att otaliga vägar till upphälle öppnas åt dem. I Författaren inibter sig härefter närmare Ipå sitt egentliga ämne, och vi lemna ho Inom nu ordet; såsom läsaren skall finna och tvi redan här ofvan anmärkt, är han ganska I mycket invigd i vära förhållanden, hvad denna fråga beträffar, och vi förmoda det I vara obehöfligt att antyda de fall, der han likväl kan ha misstagit sig. Han fortsätI ter sklunda: I I de svenska utställsingslokalerna på verldsutställningen trädde oss förvånande jofta gvinnan till mötes såsom sjelfständig utställarinna i de mest heterogena grenar Jat industrien. Denna företeelse är ensam 11 sitt slag och resultatet af er redan i många där forttarande, grundlig yrkesundervisning Iför qvinnorna, Redan i årtionden ha af det svenska hofvet och statsmyndigheterna med sällsam enighet alla ansträngnisgar Iglorts för att Åt qvionnorna, hvilkas förvärf allt mer led afbräck genom maskinens do minerande kerravälde, öppna nys, deras lifs uppehälle underlättande banor, från bvilka de dittills varit utestängda. I krigton om den oundgängliga nödvändigheten af sådana ftgärder voro stat, krona och folk eniga. Det är ej nog med-att elementarzkolerna för flickor blomstra i hela landet, skolor, som blifvit inrättade dels at staten, dels al enekilda till det goda ändamålets bofrämjande. Redan år 1861 stiftadee i Stockholm ett slaloks sominsrivm för att hilda lärarinnor i de högre skolämnena, Jemte dö obligatoriska ämnena finnas de valfria i botanik, zoologi, kemi, fysik, fysiölogi, geometri, algebra. År 1864 öppnades den kungl. akademien för de fria konsteroa för qvinliga slei ver. Undervisningen är afgiftefri och omfattar teckning efter gips och lefvendeö modeller, draperistudier, målning, anatomi och perrpektivlära. Men stöjdskolan i Stockholm är redan från kr 1854 tillgänglig för qvinnokönet. Läroämnena äro, jemte teckting, målning -och modellering, litografi, xylografi, kopparstick, perspektiv-, skuggnigga och konkiruktionslärs. eeometri, bok. hälleri, lackering, papparbeten o. 8. v. samt främmande språk; 791 qvinliga elever bel söka skolan. I det kong). gymnastiska centralinstitutet) hasedan ett halft ärhundrade tillbaka vin: 1 liga elever utbildats och efter genomgin i cev sträpg examen, hvilken omfattår så väll den pedagogiska som den medicinska gymnastiken och dennas tillämpning på sjuka, utgått sksom lärsrinnor. I Stockholm, Göteborg och Lund ha i längro tid funnits utmärkta undervisnings: anstalter för dessa qvinliga biträden, för hvilkas praktik how oss till följd af deras för det mesta mycket inskränkta kunskaper ganska trånga gränser äro dragas. I Sverige mottagas i lärokursen endast sådana äbörar innor, som icke sllonast från barndomen ktnjutit en grundlig uppfostran, utan äfven genom betyg kunna ådagalägga sina studiers goda framgång, Dessa kurser iSverige ha det företrädet framför sådana i alla andra länder, att eleverna undervisas i bruket af inetrumenter och, då de sedermera bli dertill berättigade, ofta med framgång kunna ersätta läkaren. Institutiomar, som hos oss ännu ligga mycket i lägervall, äro hushåällningsskolorna, I hvilka flickor uppfostras till dugliga tienarinnor, I Sverige fnnas sådana på alls orter och husmödrarna åtnjuta den oskauttbara fördelen att icke nödgag från börjas inöfva pigorna. I den Murbeckska stiftel sen till utbildande af tjenarinnor i Stockholm ha under de båda senaste åren 295 praktiska tjenarinnor blifvit utbildade. Dess ntom finnas i Stockholm ytterligare två dylika anstalter och i Göteborg en större praktisk hushållsskola. De mänga af staten så väl rom at en skilda stiftade barghemmen ha alldeles savama syftemål. Ett af dem stiftades af prinsessan Evgenie år 1860 i Stockholm och blef 8 är. senare af henna flyttadt till närbeten af henner gommarresidens på Gotland, Detta efterdöme följa landets qvinnor med hänförelse. Så väl i Stockholm som i laudsorterna finnas söndags: och at tonakolor, i Hvilka de bildade klassernas döttrar undervisa och öfva fattira barn i aritmetik, skönskrifning, rättstatning och naturlira. De unge damerna trängas om desta hedersplatser, och finns det väl i sjelivs verket något vackrare, ädlare sätt att belga söndagen ? I Stockholm uppgår lärfangarnes antal till 2000 — lärarinnornaz för närvarande. till 150. I ändesmål att inrätta dylika undervisningsanstalter öch i allmänhet öppna rya förvärfsbanor för qvinnokömet uppsattes är 1859 af två svenska qvinnor Tidskrift för hemmet, I ett årtiosde ha de båda utgitvarinnorna på ett varmt öfvertygande sätt bedrifvitsin sak och förblifvit sitt syftemål, att inverka höjande och förädiande på qvinnan och familjen; fullt trogna. År 1866 iarättade redaktionen i Stockholm en läse-: salong för damer. Upp till äen höga ställ Ning, som svenskarne förläna sina förfat tarinnor, nå icke ens de tyska skriftställar. nnorase mest utepiska drömmar. Den sal varligt och värdigt tänkande manliga be olkningen understöder der på allt sätt sålana hedrande sträfvanden afqvinvorna och skänker dem tillbörlig aktning. orm Sker ba rn RTR AR AE Nå otsama ss ätt tar LL SNtol ss ts brdnigder ht orek RE sånn KL Re ONA MN ja TJ VR DER mg RNA ng a EE (Forts.) rm i DD AU KRONA 0 nhjudning till insamling af medel a