Aftonbladet – 4 september 1874, sida 2

Senast bitkomra numret åf Journal de Debats innehåller en mycket beaktansvärd jartikel om det tyska kejsarrikets sträfvan latt skapa sig en flotta och det praktiska sätt, hvarpå hon går till väga för att Tsar ilisera denna plan. Denna artikel, hvilken i,mer än ett hängeende-förtjenar uppmärkI samhet, är affattad sålunda: Bland de lagar, som blifvit voterade af tyska riksdagen under-dess senaste session, är en, som bestämmer och förenar till ctt helt den mångskiftande lagstiftning, som hittills varit gällande med afseende på kar verier vid-de tyska -kusterna och kejsarrikets. räddvingsväsende för skeppsbrutna. Det kommer hädanefter att tillhöra särskildt utnämnda myndigheter att efter orubbliga regler bestämma:-vidden af dessa ursprungligen barbariska rättigheter, som på vissa kuster gjorde hela fartyget till bör garens egendom, och på andra tillförsäkrade honom en tredjedel eller en fjerdedel af det bergade godsets värde, Redan det omedelbbra och praktiska gagnet at denna lag skulle göra den förtjent af en allmän uppmärkgamhet: Men den eger ia: tresse äfven från den synpunkten, att den utgör ett nytt stog af Tyskland mot dot möj, som dess makthafvare sedan läng id eftersträfvat och gom de sedan 1866 fuilfölja med större itver än någonsin: bildandet af en stark örlögsflotta. I förna dagar skämtades mycket öfver tyska flottan, och ännu 1 dag Händer dot Icke sällan, att man på andra sidan Rhein, ironiskt frågar, huru denna flotta befinner sig, för hvilken så ofantliga summor blifvit utgifna. Man erinrar sig ofrivilligt en för tjugo år sedan gjord beräkning, hvilken bevisade, att de preussiska fartygen skule kunnat navigera i det öl, som åracks vid on förbundsskyttefesv. iFrankfurt. Helt nyligen påstod man bland våra grannar, ait deras starkaste krigstärtyg König, Wilhelm at en selloriannan oanledningsicke kunde lemna Wilhelmshafons hamn. Ställningen har emellertid mycket förändrats, sedan den preussiska flottan blott bestod af on eländig ångare, : till en del icköpt genom enskild subskriptien, och huset Hohenzollerns thef har icko glömt valspråket: Vom Fels zum Meer. Från dem dag tyska: regeringen ville skapa sig en örlogsfiotta, insåg hon att dot bästa medlet att nå detta mål vore att utveckla-handeleflottan, som enssm kan förse den ,.med de element, hvilka den behöfver. Den. enas utveckling borde steg för steg följa den andras, Man kunde emellertid icke hoppas på en dylik utveckling, förrän hela handelsflottan komme att lyda uvder 6n och samma lag. Man har också gripit sig an för att på detta mål; hvilket man nu allt mor närmar sig. Första steget mot detta mål var lagen af 1867, som för hela Nordtyska förbundet införde ett gemensamt inskrifningsregister. År 1868 lemnade de åtta olika flaggor, under hvilka förbundets fartyg seglade, rum för en ny svart, hvit och röd flisgga, som nu på alla haf representerar det tyska kejsarriket och som skyddar en gemensam konsular-kör, kanske ännn något för tal. rik, hvilken förfogar öfver tillräckliga medel att göra sin myndighet respekterad och hvilken tillämpar gemensamma stadvar. Lagarne af 1860; 1870 och 1871 hafva reglerat kofferdisjömännens ställning, befordran och undervisning, hafva föreskrifvit bruket af ett enda rignalsystem — det som England oeh Frankrike antogo 1857 och 1864 — och hafva bestämt de coutuner, som böra iakttagas med afseende på sars och segling, År 1872 ersattes de olika skeppsmätningssystemen med det Moorsomska systemet, och, gom vi-redan sagt, inörde den tyska riksdagen i år enbet ilagtiftningen om bergningsväsendet. Man ser hvilken konseqvens den tyska egeringen utvecklat i denna sak och hvilkon verksamhet hon lagt i dagenför att uppnå let mål, hon föresatt sig. Sannolikt skall jon inom kort ätven realisera yrkesmänrons imskningar om:en revision af handelslagen ch om fyrbåkarnes och :sjömärksnas öfveragande af amiralitetet. Nyligen timade ändelser vitaa om det resultat, man erhllit genom . att vinnlägga. : sig om tt framför allt utveckla handelsflottan, som jenar örlogsmarinen till stöd och förser den ned dess bästa krafter. I Cartagena likaom på flere-andra ställen ha-de tyska konulerne och officerarne vetatatt skydda sina sndsmän, ochfartygsnamnen König Wilhelm, ircona, Albatros, Nautilus m. fl. äro redan ända i Atlantens och Stilla hafvets hamar. Detta utgör resultatet aftillämpande