tolf års fängelse, hvilka dock pseudo-dauphinen, som det allmänt försäkrades, skall ha tillbragt på boulevarderna i Paris. Under rättsförhandlingarna utfärdade Naundorff en protest till de edsvurne; i hvilken han underrättade dem, att sädana bedragares uppträdande, hvilka gifva sig ut för hertigen af Normandie, blott. vete en väl beräknad plan, som utgick frän en vyiss gida och som regelmessigt brukade sättas i verkställighet, då den verkligedauphnin gjorde nya ansträngningar för att göra sina rättigheter gällatide, I slutet: af. sin protest vänder han sig till alla fransmän med den högtidliga försäkran, att den verklige dauphin ännu lefver, och han undertecknar sig också som sådan. Märkligt är och förblifver det faktum, att medån andrå pretendendenter alltid af rätten öfveftygades om och dömdes för bedrägeri, gifver sig Naundorff från denna tid öppet titeln: hertig af Normandie; utan-att statsmyndigheten-någonsin gjort det svagaste försök att gripa in deremot. Tvärtom började Naundorff. sjelf gå anfällsvis till väga. : Ty då penningar började tryta för utgifvandet at tidningen Ea Justice, som blott och bart skulle förfäkta hans intressen, hotade -anivarige utgilvaren at tidningen, Thomas; Naundorf med ön anklagelse för oberättigadt tillegnande och begagnande af en honom icke tillkommande titel, Saken förekom till demstolsbehandling, och pretendenten upp: manade Thomas att genom föreläggande af nödvändiga bevis styrka sitt påstående, att Naundorf. icke vöre någön annan än sonen till en preussisk urmakare med samma namn. DE dessa bevis något läto vänta på sig, stämde Naundorff Thomas för nesliga till vitelser; han återtog dock sedan sin ankla Told, då Thomas förklarade, att båd ingen