Aftonbladet – 3 september 1874, sida 2

STOCKHOLM den 3 Sept. Enligt uppgift i en sydsvensk tidning har k. m:t medgifvit, att ecklesiastikministern må sammankalla en konferenk för åtskilliga skolbildningen vidkommande frågor, hvilken lär komma att taga sin början den 12 d:s. Det torde möjligen kunna antagas, att dessa frågor i väsentlig mån angå fortsatt genomförande af den skolreform, hvartill k. mit gaf sitt bifall den 3 Januari 1873. Det skulle vara 0t ett nöje att erfara, att detta ani de vore grundadt, ty under det att den del af reformen, som väckt de allra största betänkligheternå — den tyska språköfversvämnlngen i de lägre klasserna — ofördröjligen började sättas i verket, har man deremot ej saknat skäl till den förmodan, att i andra delär en återgång egt rum från det fattade beslötet, och att vissa be: stämfmelser i reformplanen, soi haft att glädja sig åt ett mera odeladt bifall, redan skulle vara stälda under en ganska aflägsen fratntids dom och förvandlade till — hvad den franske filosofen sade om lifvet efter detta — ett stort kanhända. Bland de flere skälen till en sådan föfmödan må här nämnas ett, som lar en å propos för dagen. Bland de tidningsläsare, som ha för sed att följa med annonsafdelningens omvexlande innehåll, torde åtskillige ha funnit det lärorika förenadt med det underhållande, det nyttiga med det angenäma, det öfverraskande med det kvardagliga, då blicken föll på tillkännagifvandet, för någon tid sedau, om en ledig lektorsbefattning i teologi och — hebreiska! Det skulle ej förundra oss, om ön och annan nätur med utpräglad böjelse åt det skeptiska hället funfie sig föranlåten att ifrågasätta ett sådant tillkännagifvandes trovärdighet, trots dess officiela ursprung, och förmoda, att texten råkat blifva korrumperad; det skulle till och med glädja oss, om man kunde uppföra don otroliga kungörelsen på tidningstryckfelens räkning, men denna oegennyttiga tillfredsställelse är oss dess värre förnekad. Till den lediga lektorsbefattningen i hebreiskå språket vid ett af Sveriges elementarläroverk äro tvänne sökande anmälde, som säkerligen ej tagit miste om de ällgganden, som de vilja åtaga sig. Det är visserligen sant; att statskalendern upptager ett betydligt antal elementarVirgyerk med lektorat i hebreiska — detta ämne; after en egendomligt skiftande profkarta, förenaav äs med teologi, än med grekiska, än med latin, än mod teologi, filosofi och modersmålet o. 8. v. Det ar ock sant, att 1859 års skolstadga upptaget hebryiska bland skolans undervisningsämnen. en man hade trott, att denna nog fornartade anordning skulle, så fort sig läte göra, sät tas på Aussterbe-Etat, I det förslag till förändrad anordning i vissa delar af rikets elementarläroverk, som af k. m:t godkändes i början åf sistlidna år, ingiek nemligen också den bestämmelsen, att den hittills såsom valfritt läroämne upptagna hebreiskan skulle från elementarundervisningen uteslutas, till stöd för hvilket förslag anfördes, att valfria ämnen böra, icke minst på grund af den för god ordning mönliga obestämdhet i afseende på lärarnes tjenstgöring, de vålla, från läsordningen utgå. Nu är det lätt att inse, att först småningom åtskilliga af de faststälda förändringarna kunna verkställas. Men hvarför uteslutandet ur läsordningen at ett sådant läroämne, som hebreiska, med den ställning det hittills innehaft, skulle kräfva nägra längre förberedelser, och hvarför mån, af hänsyn till detta smne, skulle vid uppkommande le. digheter finna sig nödgad att bibehålla hinder, som på detta sätt kunna förevigas, mot en utan tvifvel i många punkter påkallad förbättring af ämnesfördelningen mellan lärarne, är mycket svårt att fatta. En förklaringsgrund ha vi hört anföras, som här må nämnas; utan att vi dock vilja uttala någön giskning om, i bvad mån den kan vara riktigt funnen. Strykes hebreiskan bort från ett lektorat i teologi och mad ERA RN KERO Jar KE gen RA