Aftonbladet – 2 september 1874, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. — Pi!grimsfärd per procura. En brefskrifvare till Journal des D6bats skrifver härom: För någon tid sedan träffade jag i närheten af BelleEpine en äldre qvixna, som satt vid foten at ett träd och hade en kolossel rosenkrans lindad omkring lifvet. Då jag nalkades, steg hon upp, gjorde mig säliskap och började ett samtal, hvarunder hon betonade orden på ett sådantsätt att jag knappt förstod hälften deraf. Hon frågade, hur !åogt det var till Fontainebleau. och då jag nämnde. att dit vore ännu goda tolf lienes. irågade hon, om vid vägen funnes något kloster, der hon kunde stanna öfver natten. Jag visade henne ett dylikt och frågade om hon befann sig på pilgrimsfärd. Ja-. blef svaret, sjag står na på vandring till Pay de Döme.s — Alitjemt vilt jots?. frågade jag. — Ja, visst, svarade hon leende, förra aret var jag änvu längre hort. ty då var jag äfven i Lourdes, och då måste jag använda tre månader för att tillryggalägga de 300 lienues, som jag hade dit från min bostad 3 Arras. Föregående året var jag i Salette. Uvder vägen tager jag in i kloster och fattigvårdsanstalter, hvarest wan inför mitt namn för att konstatera, att jag verkligen varit der. — Konstatera? för hvilken? Gär ni då Pilgrizasfärd för andra?a — Ja visst, min herre. J 28 Uträttar en mängd kommissioner, har i Uppdrag att förrätta böner, göra inköp, låta iuviga minnespenningar, och då är naturligt att wan vill hafva bevis på att jag verkligen att till fots till Lourdes eller Salette för att iörräcta de beställda bönerna och ntlöra do u ppdrag man lemnat mig; jug har också bref me Mig till personer. hvilka, jag besöker under vägen och som gifva mig dyglika kommissioner. Saken var för mig komylett ny. och denna pigriusfärå per Pprocura erinrade mig ovilkorligt om matrosen. som under sjönöd tropade: Heliga jungfru Meria, om. än räddar ur denoa tara, lofvar jag stt min äldste ror skall blifva kapucinermunk !-.