Aftonbladet – 1 september 1874, sida 3

Tip, som alldeles icke gillade sin herres långvariga tankfullhet, stack nosen mellan hans händer. Hvad kunna vi göra för att hjelpa heune — säg, Tip? Ehuru den klokaste af fyrfotingar, kände Tip föga till hvad som rörde unga damer och derag fordringar; han afhöll sig derför visligen från att uttala sin mening, och doktor Cameron, som alltid kunde tänka bäst i fria luften, tog sin hatt och begaf sig, med Tip, traskande bakom sig, ut på en promenad i den vackra aftonen. Grace Ingles, som länge påyrkat någon tids hvila för doktorn nu då London jemförelsevis var mera folktomt, hörde med mycken tillfredsställelse följande dag att han slutligen bestämt sig för ett besök i Skotland. Då hon så högligen gillade denna plan, anade hon föga hvilken fullkomlig omstörtning i bådas deras lif denna resa skulle föranleda, Det var en mild men mulen höstdag med tjocka dimmor, som drogo fram öfver berg och sjö, då bantåget klockan half ett stannade i en liten skotsk köping tre mil från Dunweanie Farm. Intet fortskaffningsmedel genom hästar och åkdon stod att er hålla för Cameron, som der steg af, men hade det äfven funnits, skulle han säkerligen ändock föredragit att tillfots tillryggaen vägen öfver den friska, doftande heI alla menniskors lif uppstå hvilopunkter af djupt och högtidligt ällvar, stunder, då vi lösgöra oss från den rastlösa verksam het, soni utgör vår jordiska tillvaro, för att bereda oss tillfälle att med egna ögon skåda ör belägenhet, 5 Kär lik stun på rn y ae 4 ud .onna för James Ca was -. ensamma vandring öfver de