Aftonbladet – 1 september 1874, sida 3

trenne delar, hvar del god för hvar gin a delning. När den första afdelningen är pas serad, afslites den: motsvarande lappen konduktören på den linien, och så vid hvarj afdelning, till dess jag vid den sista lemna från mig den återstående till denna linie konduktör. Men medan jag står och talar vid biljet försäljaren, faller mitt öga på ett omede bart bredvid varande fönster, der det stå att läsa Insurance tickets. Är det nu först gången jig reser i Förenta Staterna, s förstår jag antagligen icke meningen dermed och ifall icke biljettförsäljaren är sysselsat med andra, så upplyser han mig mycket höf ligt om, att det finnes flere bolag i landet, son uteslutande sysselsätta sig med attförsäkr mot ekador under resor. Så kan jag för säkra mig: mot mindre skada, mot större ja, till och med mot döden under så och st lång tid eller så och så lång väg och til hvilket belopp som helst. Mot att inbetal: 50 cent kan jag t. ex. sålunda tillförsäkr: mig 1000 under min resa, i händelse jag genom någon jernvägsolycka skulle blifv: skadad o, 8, v. — Skrockfullt folk köps sällan at dessa tickets, men deremot nästar alltid de, som tillhöra defördomsfries klass — För att emellertid på en gång afsluts kapitlet om biljetter, som kunna köpas, a vill jag nämna, att det finnas sg. k. seasor tickets, d. v. 8. biljetter som gälla å er viss bana under en viss tid, att begagns huru ofta och när jag vill, samt miles tickets, milbiljetter, likaledes att begagna när jag vill och emellan hvilka stationer som helst. dessa senare biljetter finnas nemligen, om jag t. ex. köper 1000 mil, en mängd olika siffror från pr 1 till 90 på tryckta, tillsammanräknade utgörande talet 1000. Om jag nu far 3 mil, så tager kon duktören med sin tång ut en trea, och recer jag 17 mil, så tager han t. ex, ut 2 femmor och 1 gjua och så allt vidare intill dess jag åkt upp mina 1000 mil. Båda dessa senare glag af biljetter säljas med stor rabatt emot de ordinarie prisen. Nu har jag emellertid min biljett i han den och är just i färd med att stiga om. bord å töget, då jag kommer att tänka, att det vore obeqvämt att taga minasaker med in i vagnen, kanske de äfven äro för skrymmande dertill, och jag mörstrar derför närliggande dörrar i stationshuset och länge behöfver jag icke heller vänta, innan jag öfver en af dem finner skrifvet Baggagemaster. Hit styr jag mina steg. Hvarthän? frågar bagagemästaren, som står bakom en lång slags disk, Till Bo, svarar jag. Visa mig er biljett. Här är den. Och gå granskar bagagemästaren den, ta;er emot kappsäcken, och innan man vet ordet f, hänger i dess ena handtag en lång lälerslinga, med en fyrkantig kopparplåt, hvilken är inhugget ett nummer, och under tropet All right räcker han mig en preist lika stor kopparplåt omkring 1 tum i vadrat och försedd med samma nummer. )ch om jag skall passera tre eller tio olika olags banor, innan jag kommer till B, och ålunda tre eller tio gånger byta om vagn, å behöfver jag icke bekymra mig om min appsäck. När jag kommer fram, är det tilläckligt, om jag har min poletti behåll, de lika bolagen ha åtagit sig förpligtelsen beordra min kappsäck, och detta utan gärMå. afegitt, skvida icke vigten öfverstiger 00 Men konduktören, som en lång stund skynat fram och tillbaka på perronen, sysselsatt red åtskilliga bestyr, ibland dem icke minst et att besvara alla frågor, ställer sig slutgen ungefär vid midten af trainen och utovar med ljudelig röst: All aboard! De, som ke redan sitta inne uti vagnarna, skynda ig att taga farväl af sina bekanta, hoppa pp på platformen till någon vagn, under et andra icke göra sig så brådtom, utan elt lugnt fortfara att stå och samtala. Konuktören märker detta, men det är deras get business att glömma sig qvar eller ke, och så ger han den andra signalen, en est med armen, I detsamma öppnar ingeiören på ventilerna, ångan strömmar till ch täget skrider sakta ut, under det en tor klocka å lokomotivet låter höra ettenmnigt pinglande, on varning för gående och örande, ty i Förenta Staterna nyttjar man ga stängsel eller grindar, der vägar skära anan. Take care of yourself, heter det. å sin höjd får man understundom läsa å I tafla, uppsatt å en påle: Look out for the rs, eller ock: Railway crossing. Men de, om stodo qvar och samtalade, göra sig ännu ke brädtom, och först när den sista vagnen ed stark fart går förbi dem, svänga de sig ed ett djerft hopp upp på tåget. — Nu tta vi således i all säkerhet inne, men inim jag talar om huru beqvämt vi hafva ;t samt huru allt tillgår på ordentligaste tt, förflytta vi oss en stund utanför train och fyga så med, uader det vi betrakta iru det hela såväl gom enskildheterna ga sig ut. (Forts.)