Aftonbladet – 31 augusti 1874, sida 3

Permanenta Statistiska kommissioner i Stockholm 1874. I lördags höllos 2:ne sammanträden: et i vanlig tid på f. m., ett kl. 7 e, m. Vid dot förra af dessa framstälde chefe: för Norges Statistiske Contoir, hr A. N Kizer, på uppdrag af en i Kristiania bilda komit, till de i mötet deltagande en in bjudning att efter förhandlingarnas slu härstädes besöka Norges hufvudstad, der d skulle vara hjertligt välkomna. Inbjudnin gen rönte: jublande mottagande. Förhaudlingarpa för dagen omfattade til en början det af Keleti och Engel väckt: förslaget. att iaskrifva estatistiken såson undervisningsäimnes på nästa allmänna möte: program. Engel föreslog, att mötets medlemmar skol: livar i sin stad verka för åstadkommandet, ge nom dem sjelfva eller genom andra, af en lämp lig undervisningsbok. Berg meddelade de för sök, som i vårt land med framgång gjorts at på olika vägar popularisera den statistiska forsk ningens resultat. samt antydde, att planer verk ligen äro härstädes å bane att åtminstone på åskådningens väg låta statistiken komma in på skolundervisningens område. XKeleti framstälde, enligt vid föregående sammankomst gifvet löfte bestämd formulering af frågan och, efter et lifligt meningsutbyte mellan Engel, Hardeck, Nessman och Kummer om rätta medlen för ut förandet. enades församlingen i att, på Engels förslag, uttrycka sin önskan, det en kortfattad handbok i statistikens element, lämplig jemväl för den högre folkskoleundervisningen, måtte kunna genom denom det i Buda-Pesth tillsatta förberedande utskottets försorg framläggas redan vid nästa kongress oo Närmast i ordningen på föredragningslistan stod frågan om mortalitetstabellerna sam: särskildt om de fordringar, som på befolk ningsstatistiker i allmänhet vore att ställa för vinnande af fullt dugliga sådana. Becker och Körösi utvecklade hvar för sig de satser, och förordade antagandet af de reso utioner, som i deras utgifna betänkanden före ligga. Mot det sätt, hvarpå de baierska befolk ningsuppgifterna i Körösis skrift blifvit om nämnda och använda, inlade Mayr en skarp rotest; andra invändningar mot det af Körösi öreslagna nya systemet, som afsåge att kunne rycka den eljest för statistiken så sväårfattliga fluktuerandebefolkningen med in i beräkninven, framstäldeg af Sidenblad och Becker, hvilken senare förmenade, att K:s system lika lätt skulle kunna lemna bevis för menniskans odödighet, som för hennes totala oförmåga att efva. Mot Beckers förslag, som särskildt skarpt betonar nödvändigheten att vid den allmänna mortalitetens bestämmande lägga tillbörlig vigt vid le särskilda åldrarnas relativa styrka (enär en ovanligt hög numerisk styrka af de åldrar — len späda barndomens och den höga ålderdomens — då lifskraften är minst, ovilkorligen skall utöfva en skarpt redtryckande verkan på den allmänna giffran), och som dessutom vill hänföra beräkningen till den faktiska -befolkningen, anförde Körösti med hänsyn till senaste pr åtskilliga exempel, som visa faran af ett ylikt tillvägagående; erinrade t. ex. om den stora Jödligheten i Napoli m. f. sydländska orter, hvilken i ganska väsentlig mån bevisligen härrör från främlingar, som dit anländt för att söka Aterställa en ytterligt försvagad helsa. Tillstöd för nödvändigheten att taga i noggrannt betrak. tande den fluktuerande befolkningen anförde K. ; ex. Bremen, der utvandrareskarorna, och Frankfurt a. m., der en stor, tillfälligt vexlande varnison, betydligt medtynga dödligheten utöfver let mått, som eljest skulle vara det normala. Engel uttalade allvarsamma farhågor, att hela letta mödosamma och i fråga om utförandet avigt omtvistade arbete med allmänna mortalitetstabeller dock till slut är förspild möda. Den praktiska vinsten är ingen. Intet enda lifförsäkringsbolag skulle vilja eller kunna begagna sig at en stats allmänna moralitetstabeller. elt annat blefve förhållandet, om man ville med all var söka åstadkomma dylika beräkningar för särskilda samhällsklasser eller yrken på grund af det material, som flerstädes förefinnes inom enke: och pensionsm. fi. dylika inrättningar. Berg och Becker uttryckte sin förvåning öfver E:s missmod. Den förre erinrade om det nt märkta verktyg till granskning af det lemnade statistiska materiaiete halt, som föreligger i mor talitetsberäkningar jemförda från en tidpunkt till en spnan, och befarade derjemte, att de special tabeller. BE. förordat — huru intressanta de än kunde förekomma — torde komma att lida al dei fel, som gerna vidlåder hvarje statistisk beräk