Aftonbladet – 29 augusti 1874, sida 3

obegripligt, att en fransk qvinna, om också af den djupaste okunnighet Öh från en aflägsen proving, icke förstår en sådan på fraoska framsiäld fråga. Det hade verkligen varit orimligt af Hugo, om han låtit ett sådant svar följa på en sådan fråga, Han har emellertid icke gjort sig skyldig till ett dylikt fel. Marketenterskan frågar nemligen: Quel åge a ce möme? Hela omeningen har skiunda uppkommit derigenom, att br Krook, som icke kände till det parisiskt vulgära smeknamnet möme på barn, shoppat öfvero detsamma. Sid. 13 öfversättas de i ett förhör förekrmmande orden: Arrive av fait! (till saken!) med: Svara ordentligt! — Sid. 14 öfversättes laboureurs (jordbrukare) med arbetsfolk. — Sid. 16 heter det, på tal om att all meningskiljaktighet bör varda till intet i dö dens ögonblick: Les gens qui meurent, ca devrait se serrer la main. Dessa lätt begripliga ord tolkar öfvers. sålunda: Man trycker deras hand, som dö. Marketenterskan skryter något öfver sitt goda hjerta och inleder detta sjeltberöm med följande på sitt yttre hänsyftande ord: Jai Pair comme ca, hvilka erhålla följande smakfalla öfversättning: Jag ser visserligen si och så ut.o Sid. 17 talar en grenadier om det orimliga, att en vacker qvinna skall utsätta sig för att bryta halsen af sig för en prestsjäls vackra ögon, Originalet har här det vulgära uttrycket faire casser la gueule, som betyder: få hufvudet krossadt. Öfverskriften till första kapitlet i andra boken, sid. 22, lyder: England och Frank-: rike hopblandade, hvilket utgör en öfversättning af: Angleterre och France mölees. Samma sida säges att Frankrike vären 1793 ! hade den patetizka förströelsen att störta! Girondisterne, under det Victor Hugo sä ! ger, att Frankrike hade la pathetique distraction de la chute des Girondiug. Sid. 23 öfversättes: -Ces hommes etaieat trids (irisutvalda) med: Desse män voro pröfvade. Sid. 24 öfverraskas man af menicgen: En halt bataljon marininfanteri hade blandats med besättningen såsom uttydning för uttrycket: Un demi-bataillon dinfaaterie de mariae etsit amalgamå å Iquipage. Samma sidas ätergifver författaren orden: On devinait med: man kunde ana. Si-l! dan 26 öfversättes egennamnet Passage l! de la Deroute med Rännan, l I de kapitel, hvilka Hugo egnar åt skil-! dringen af korveiten Claymore, förekommer en mängd marintermer, som vi icke egal nog sakkännedom att kunna koutrollera, men hvilkas korrekthet vi hafva skäl att! betvifla. Sålunda fisner man t. ex. sid. 27 (der Hugo omtalar hurn en fönämlig person, som förklädd vistades på korvetten, tankfull vandrade af och an på däcket) följande mening: Haun tycktes ej märka, attl: det skakade starkt.. I originalet läses: bter: Il navait pas Yair de sapercevoiri qwelle etait fort secouga Af ordet ellel finner mar att skakningen har afseende på korveiten och icke på däcket, säösom ötversättaren tror, och att sålunda väl krängting hade varit rätta ordet. Hr Krooks tolkning ingifver emellertid icke hö: före-. ställning om hans förmåga att öfversätta j sjötekniska termer. Sid. 28 berättar öfver-, sättaren, att lotsen Gacquoil lät !:orvetten glida ia bland skären, der han smög fram li-:; kasom på tå. Må man dock icke häraf låta , inbilla sig, att Hago användt en så galen , bild. Han säger atwt Gacquoil lät korvet1 ten glida fram, i viss män trefvande, enl, quelque sort: ä tåtons. Att ä tåtons kan blifva l; på tå är ett af dessa försvenskningevs wirakier, för hvilka man böjer sivt hufvud, , om också icke af bonndran. Ötverskriften, till kap. 3, sid. 29, lyder: Adlige och oad: lige sammanblandade; på franska: Noblesse et roturs mölges. Kapitlet inledes med ettl; samtal mellaa chefen på korvetten och hans ; sekond om deras förväme passagerare. Det 1 är en prins, säger den ene. Den andrejj svarar (i originalet): Presque. Dettal; näs:am förefaller emellertid öfvsrsättaren alldeles för enkelt och han hjelper upp det till följande: oriktighet: D.t ser nästan så ! ut. Samtalet fortsättes: Adelsman i Frankrike, men prins i Bretagne. — Likagom ! en La Tremoille, en Rohav,, — Hvilkas!e bundsförvandt han är.s Hade öfversättaren ! vetat att orden: Dontil est Vallig, betyda:8 Hvilkas släögting han ä:, skulle han hal? bosparat sig en allt för löjlig bock. Under!t samtalet kommer en af de båda sjömännen ö att yttra sig (sid. 32) om den egendomlig-k heten, att borgare uppträda som chefer i? Vendbearmån. Ja, svarar den andre, man X ir hos det motsatta partiet förargad öfver?9 kamma sak: la coldre est la meme dej autre cot, hvilket af hr Krook öfversät4 tes med: Det är liks galet på andra si.f lan. På tal om hertigen at Chartres sä-)f ser den ene sjöbussen (sid. 32) att han vark lärvarande i Versailleg, då man 2spottade wonom (hertiger) i ryggen-. Med anledning M denna menlöst verbala öfversättning eger nan rätt betvifla, att hr öfvers. vet hvilken ?9 jen fula meningen af uttrycket cracher dans it e dos egentligen är. Sid. 35 uttydes: Il)r appelle (han heter) Guillot de Foleville: såluada: Han kallar sig Guillot de Fole-)v rille Samma sida öfversättes: La Vieuville hocha la tö.e (skakade på hutvudet)d ned: La Vieuville höjde hufvuået. Samma d ida förvandlas fausse clef (dyrk) till dub.h elnyckel. Sid. 36 återgifves: Les princes ne9 eulent pasvenir med: prinsarne skola ej kome I li 0a. Sid. 38 öfversättes: une voiedeause boucke ) 8 en läcka kan fyllas) med: en öfversvämning kaffar sig afapp. För öfrigt har öfversättaren inder hela arbetet aldrig lyckats komma til! larhet med detta förtretliga: voie deau, bi vilket på mer än ett ställe narrat honom )m ill tokigheter. Hvarför icke underkasta !se ig mödan af att so ofter ardet i ett lexi-X son —— besväret vore ju så litet! Vid 5ter sifvandet af skildringen af den allt för rykt para kanonen råkar öfversättaren ocksåld fia i misskugg. Han (kanonen) lefver ettli ystert lit, som kommer till honom från det i ändliga, heter det sid, 39. Originalet har:o uti lut vient de Vinfini (som han fsåsom mah eriel egsr af evighet). Han har under sig 1s lankan (sid. 39), som håller honom upper qui le balange). Mid. 42 talas om afarty ets alla våniugar,, Sid. 45 öfversätter: 48 belluaire de chair attaquant la båte äl airain med: Köttets rö angrep bronsens te ilddjar.. Förhållandet är emellertid, att!m elluaire betyder djurtämjare och alldeleshi eke rö, som öfversättaren utan rim och esox årager till med. Samma sida öfverättes: Ii y avait, on edt pa eroire du vojus, de la ruse dans cette masse med: Man skulle kuanat tro, att det fanns list)n 108 denna massa Sid. 46 säger Hugo, bl tt kanonen, ressaisi par la frende invisible) 9C ui le tenait, kastade sig åt styrberds. Hela j2! en här på frauska återgifna mellanmenin;, en är utelemnad i öfversättningen; troligen bli: ar la fronde (slupgan) till följd af någon fa istorisk idazsociation vållat ett bryderi, om man ansett bättre : undfly än att äfva med tllibjelp af ett lexikon, Da föl vi här anmärkt. utgära om 2.ä