STOCKHOLM den 29 Augusti Det blir för hvarje dag allt mera klar både att franska regeringen har äsyftat at genom Mac Muzahons resa få septennatet obetingadt erkändt icke allenast, såsom hit tills, af nationslförsamlingen, utan ock aj sjelfva folket — och att detta mål alldeles icke blifvit uppnådt. Folket, med sitt enkla sunda förstånd, förstår icke det slags be synnerliga ordning, genom hvilken intet är bestämdt, intet afgjordt för den dag, som kommer i morgon. Det har icke något emot att ha Mac Mahan i spetsen för landets styrelse, ty det tror fullt och fast på hans hederlighet; men derföre känner det sig likväl icke lognt, så länge ingen vet hvad som skall följa, och nu såsom förut fast håller äfven hvarje parti sitt särskilda pro gram. TI alla städer han besökt ha derför republikanska demonstrationer egt rum och på landsbygden ljöd — ehuru visserligen af andra skäl — samma rop, under det dock den stora massan af landsbor höll sig helt och hållet lugn. För att undvika utlåtan den från biskoparne, uttalanden som skulle kunna skadligt inverka på förbällandet till Italien, hade man i ministerrådet på herti gens af Decazes begäran, beslutit, att Mac Mahon icke skulle besöka kyrkorna, och detta underläts ock i de första städer han genomreste. Men då de klerikala upptogo detta mycket illa — en af deras tidningar gaf honom till och med rent ut en tillrätta visning för att han försummade esiva reli giösa pligter — och då å andra sidan re publikanerne mottogo honom på ett afgjord kyligt sätt, fattade man under resans lopp ett metsatt beslut, och Mac Mahon gick derefter regelbundet i kyrkan, ja, höll till och med på ett par ställen bön, en hall timme hvarje gång. Man kunde då icke undgå hvad man just velat undvika: att bi skoparne i sina tal antydde på Mac Mahons intresse för den katolska kyrkan och föj den suveräne påfven. Utrikesministerns tidning, Presse, uttalar ock sitt missnöje med biskoparne, som glömma, att Frank rike icke kan iulåta sig på att spela korsfa rarnes roll, att Mac Mahonz svärd tillhör Frankrike allena och att Frankrikes olyc kor äro stora nog för att uteslutande kräfva bans intresse och uppoffringar. Fransmän nens första bön bör gälla fosterlandet, och det är orätt att öfver detsamma sätta nå got annat ( påfven).. Om Mac Mahon ät ven genom att färändra sitt första beslut lyckats i någon mån försona sig med de klerikala, har det dock ej lyckats honom att vinna legitimisterne för sig. Dessa vilja ej genom att hylla honom gifva sig utse ende at att gilla septennatet. Republika nerne åter tröttna icke att fordra fastatällandet af bestämda institutioner för republiken, och samtidigt med att deras deputerade röndt öfver hela landet i skrifvelser till sina valmän redogöra för den politiska ställningen och partiets sträfvaaden under den senaste perioden, har en af dem, vid an festmiddag för Mac Mahon i Nantez, uttalat önskan om väljandet af en ny nationalförsamling som skulle kanna besluta de de: finitiva grundlagar, den nuvarande försam. lingen icke vill befatta sig med, På datta uttalande hade Mac Muabon blott att gifva den förklaringen, att han till det sista ville fasthålla vid septennatst, Som under resan republikanerne upprepade gån ger låtit Mac Mahon höra att affärsställningen led af den politiska ovissheten — något som för öfrigt tidt och ofta uttala: des i nationalförsamlingen — hafva flere officlösa tidningar under de senaste dagarne meddelat den i dem alla lika lydande underrättelsen att de kunna försäkra att slu tet af veckan betecknats af ett nytt lif i affärsverksamheten; att talrika omsättninKar af väfda tyger, kramvaror och andra artiklar ega rum med provinserna; att der stora iudlustrin likaledes bar betydliga beställningar och ati handeln på utländska orter går olemförligt bättre i år än vid samma tid i fjor, Ja, de draga ieke ibetänkande att tillägga, att man tror att presidentens resa och hang afgjorda stadfästelse af septennatet står i förbindelse med denna affärsverksamhetens lyftnings, en uppfattning, som dock svårligen skall vinna insteg hos folket. Ty om Mac Mahons verkliga eller föregifna uttalanden verkligen redan gjort sådana underverk, hur är det då nöjet att man förr velat fästa 8å ringa lit lill hans ministrars bestämda förklaringar och det är ju dock ett faktum, att affärerna legat nere och att dyr tid och mycken nöd varit rådande trots den goda skörden. Rappel, som visserligen är ett ytterst radikalt blad, har försäkrat, att under första hälften af år 1874 dogo i Paris enligt officiela uppgifter, å2 personer af svält, detta oberäknadt de många andra all, vid hvilka denna dödsorsak icke kan å officielt konstateras, Man kan slutligen råga huru de officiösa tidningarnas ofvan iförda meddelande rimqgr tig med Mac