Aftonbladet – 27 augusti 1874, sida 3

Den 8 Juli 1790 indrog nationalförsamlingen i anledning af Birons berättelse fonderna för det svarta kabinettets spioneritjenst, och den 22 Aug. beslöts, att post: verkets styrelse och tjenstemän skulle inför domstol aflägga högtidlig ed att visa rikets hela brefvexling den brefhemligheten tillbörliga aktoingen. Det oaktadt blefvo nästan vid samma tid, då emigranterna öfverallt konspirerade mot nationen, grefvens af Artois depescher till franska sändebudet i Geneve, hr de Castelnau, tagna i beslag. En representant i konstitnerande församlingen yrkade, att alla bref, som uppsnappats alltifrån början af oroligheterna i Paris, skulle förvaras på säkert ställe för att framläggas för nationalförsamlingen, om hon fann det lämpligt; men Mirabeau satte :ig emot förslaget, och församlingen öfvergick under bifallsrop tili föredragvingalistan. Hon gjorde äznu mer, hon proklamerade genom en lag den 14 Aag. 1790 brefhemlighetens okränkbarhet. Den 26 Augusti dekreterade hon, att hädanefter postförvaltare och tjenstemön szkoa gå ed på att obrottsligt bevara brefhemligheten och gepast angifra alla brott deremot,som komme t:ll deras kunskap-. På samma gång påbjöd bon stränga straff mot ds brottslige, sisom böter, frihetsstraff, förlust af medborgerliga rättigheter o. z, v. Efter Varennesflykten ställdes församlingens betänkligheter på ett afgörande prof. Två till konungen adresserade bref hade blifvit uppsnappadei Tnileriewa. Dessa båda brst kunds innehålla värdefulla upplysningar om Ludvig XVI:s afsigter, förbindelser och möjligen straffbara förehafvanden. Da voro desauiom uppbrutna. Men församlingen vägrade att tega kännedom om deras innehäll och beslöt, att brefven åter skulle förseglas och tl. ställas adressaten, Samme Robespierre, som 1789 förordat brethemlighetens kränkning. utbragt harmset den 28 Jannari 1791, när det var fråga om vissa bref, som blifvit inlemnade till nationalförsamlingen: Huru har man fått kunskap om dessa skriivelser mot nationalförsamlingen? Man har således kränkt brefhewsligheten, Det är ett attevtat mot den ;llmäana moralen! Att sedermera siäkernetsutskottet åter gaf dementi åt en så frisinvad uppfattning, förstös at sig sjelf. Efter den 9 tbermidor ville konventet gifva statsskälssystemet på båten och återvända ill ärlighetea samt fattade den 9 Dec. 794 följande beslut: Brefhemligheten får cke kränkas inom republiken, och de mor voststyrelsen framställda klagomälen skola länvisas till transportutskotter. (Forts.)