Aftonbladet – 26 augusti 1874, sida 3

fram till svalgets kant, Bland deses var. den burtige, djerfve prins Valdemar, ; åsom man hade väntat, ina det icke länge innan vulkanen befann sig alltför instängd under den tilltäppta kratern. Man hörde ettlångvarigt kvinande ljud såsom af en uppsläppt raket, och Jörn uppkastades den ena vattenelareu efter den andra till en höjd af omkring undra fot. under det att väldiga ångmoln likasom lossnade från de perlande vattendropparne och drefvos bort med vinden. Jublande glädjerop af den församlade skaran helsade utbrotten, när vattnet slungades särdeles högt. Källan fortfor en half timme att kasta sina rykande springvatten upp mot himmelen. Det var en anblick, som till fallo var värd den ansträngande resan, och det fanns blott en enda invändning att göra mot skönheten i detta naturens förunderliga skådespel, nemligen att källans vatten var smutsigt af torfvorna, som man hade kastat i kratern. Hade man fått se sjelfva Geyser, skulle detta icke ha varit fallet; dess vatten är rent som de hvita vattenångor, som brusade ut från Strokkrs bruna pelare. En miniaturupplaga af ett sådant högt springvatten fick man dock tillfälle att njuta, då den s. k. lilla Geyser omedelbart efter Strokkrs utbrott äfven fann för godt att visa sig. Då den likväl blott springer upp bortåt 40 fot, förmår hon vid sidan af Strokkr ja i någon synnerlig grad fängsla uppmärksameten. Det hade i det hela taget, när Strokkr vaknade, kommit lif i hela systemet. och rundt omkring kokade och sjöd det ännu flere timmar efter utbrottet. Man vandrade från krater till krater, man klättrade uppför leriga backar, der marken brände skosulorna, och der det rykte efter hvarje fotsteg man lemnade efter sig, man såg ned i de stora, spegelklara varmvattenbassinerna, hvilka bildade praktfulla blå och gröna grottor in i fjellet, man samlade stenar i de små, rykande åarne mellan bassinerna. man undersökte backarnes olika jordlager och gjorde i det hela taget en grundlig bekantskap med den vulkaniska natur, som omgaf en på alla sidor. Från konstverlden. På den nya operan i Paris arbetas dag och natt, och ingen förändring har skett i beslutet, att den skall vara färdig mot slutet af året. De ofantliga utgifter, som redan ha blifvit gjorda, äro tillräckligt kända; men man anar icke, bvilka bördor hon ytterligare kommer att lägga budgeten. Man har nemligen beräknat, att on hvarje år skall kräfva ett extra bidrag af 800.000 francs. Ensamt lyshållningen skall kosta 100.000 francs mer än i den gamla operan. Dessutom skall orkestern förstärkas, kören förökas och hela personalens antal blistörre. Den gamla OP hade en personal af 830 personer, den nya skall ba icke mindre än 1,080 vid de vanliga representationerna. Hela materielen blir förnyad; icke en enda af de gamla dekorationerna kan man begagna till följd af den nya scenens ofantliga dimensioner, och i industripalatset har en oerhördt stor atelier blifvit inredd; der de nya dekorationerna målas. Afrikanskan t. ex. kan icke uppföras förr än år 1876, emedan man icke kan få alla dekorationerna färdiga förr, och hvad nya arbeten angår, kan man på ett och ett halft år icke tänka på att sätta upp något på scenen, ne den gamla repertoirens tillbehör äro färliga.