Aftonbladet – 25 augusti 1874, sida 2

Franska nationalförsamlingens permanenta utskott höll den 20 dennes sin första ses sion efter församlingens ferier. Ordet för des af församlingens president Buffet, och tre ministrar, Decazes, Chabaud Latour och Tailhand, voro närvarande. Deputera den Tirard af venstern frågade regeringen om de arresteringar, som på senare tiden blifvit företagna i Marseills och hvilka oroat den allmänna meningen, särskildt emedar de blifvit företagna på grund af tilldragelser. som timat för fyra år sedan. Dessutom hade aktningsvärda medborgare af hög 820 cial ställning blifvit sammanblandade med eländiga skälmar. Dessa medborgare hade innehatt statseller från val härrörande embeten och gjort landet många tjenster På grund häraf anhöll hr Tirard, att rege ringen måtte afgifva förklaringar i denna sak. Justitieministern Tailhand svarade att de förhållanden, som ledåe till arreste ringarna, sorterade under den allmänna la gen; de utgjorde förgök till mord och rån Hr Picard protesterade mot miuisierns för klaring och sade att arregsteringarna vorc talrika och hade helt oväntadt blifvit företagna; de tycktes ha utgått från en plan att taga hämd för revolutionen af den 4 September. Justitieministern genmälde, att han ieke hörde till dem, gom hyste fiendt liga känslor mot revolutioner af den 4 Sep: tember och att han blott önskat att se la gen respekterad. Hr Feray, tillhörande högra centern, klagade öfver att vissa tidningar ännu gåfvo Bazaine titeln marskalk, hvilken icke längre tillkomme honom. Inrikesministern gene ral Chabaud Latour sade att hr Ferays an märkning vore berättigad och att han ville vidtaga mått och steg att få lagen i detta hänseende respekterad. Noöl Parfait, medlem a? venstern, frå gade regeringen angående marskalk Bazaines flykt. General Chabaud Latour svarade, att rättslig undersökning blifvit börjad och att den med kraft skulle fullföljas, Han kunde icke pästå, att all försigtighet blif vit iakttagen, ty Bazaine hade allt för lätt och allt för ofta fått mottaga besök. Då generalen inträdt i ministeren, hade han önskat att vidtaga förändringar i detta hänseende, men flykten hade blifvit gjord, innan han hunnit verkställa sina afsigter. Han ville redan nu tillkännagifva, att den militära bevakningen icke haft någon andel i Sykten, men han afböjde att gifva några vidare upplysningar för att icke hindra den pågående undersökningen. Hr Dehamy, af venstern, sporde regeringen med afseende på den skärpta stränghet, som äter började iakttagas mot de republikanska tidningarna, och de dåliga arrangementer, som vidtagas för upprättandet af nya vallistor. Inrikesministern försvarade len stränghet, hvarmed pressen blifvit behandlad och understödde sina skäl genom oppläsandet af flere tidvingsartikler af väldsam natur. Med afseende på vallistorna sade han, att han var färdig att lyssna till alla rättmätiga anspråk och ville så vidt möjligt tillfredsställa alla. Hr Picard frågade huruvida utdelnirgen af fotografier af kejserlige prinsen vore tillåten, General Chabaud Latour svarade, att regeringen hade förbjudit spridningen af fotografier försedda med politiska emblem. På en förfrågan angående erkännandet af den spanska regeringen, ingick utrikesministern, hertigen af Decazes, i en detaljerad förklaring om denna frågas ställning. Han tillkännagaf, att han endast önskade handla i öfverensstämmelse med de öfriga europeiska stormakterna. Den britiska regeringen hade meddelat honom sina åsigter och han skulle handla i enighet med henne. Ingen makt hade ännu verkstält erkännan: det och dröjsmålet härmed hade sin anledning i tvekan om formen för erkännandet. Hr Laroche-Foucauld-Bisaccia och de öfriga medlemmarne af högern uttryckte sitt ogillande med ministerns beteende, hvilket dock gillades af de republikanske medlemmarne och af flertalet af majoritetens medlemmar. Om anledningen till de arresteringar i Marseille, hvarom interpellation framstäldes I det permanenta utskettet meddelar Times korrespondent i Paris följande: Vid den tid, då de tilldragelser timade, hvilka ledt till arresteringarna, var Frank rike ett rof för så mycken oreda oeh dess ställning var så förvirrad, att det var omöjigt, så väl inom som utom Frankrike, att aga en allmän öfversigt af vexlingarna i lenna förtviflade strid. I Paris hade kejsardömet försvunnit till följd af olyckan rid Sedan. Departementen isolerade sig rån hvarandra; hvarje prefektur blef en beroende republik och hvarje stor stad ydde sina egna lagar. Det är nu omöjligt tt förstå hur armåer kunde bildas nader så ana förhållanden; hurn det kunde finnas nr ro mmm ss RR rna Fn