Aftonbladet – 24 augusti 1874, sida 2

Mac Mahons resa till de östra provinserna och Bazaines flykt ha förskaffat de franska tidningarna en spalifylnad, som var ytterst behöflig i dessa händelsefattiga tider, då det politiska lifvet helt och håliet ligger i dvala. Otvitvelaktigt är afsigten med marskalkens resa att göra pro. paganda för septennatet och att visa det franska folket att Mac Mahon icke är en myth, som endast lefver sina ministrars lif, som talar blott deras ord och skrifver blott deras tankar. Han skall nu sjeli besvara de många tal, hvarmed han undfägnas af prefekter, mairer, presidenter i handelskamrarne, biskopar och andra, och han skall göra det på ett sätt, som bevisar att han är en man med fast vilja och politiskt förstånd. I enlighet med denna roll upp. trädde också den gode marskalken på ett särdeles morskt sätt vid sitt besök i S:t Malo. Presidenten för handelskammaren j denna stad mottog honom nemligen med ett tal, uti hvilket han förklarade, att den lägervall, hvaruti handeln befunne sig, berodde på frånvaron af en definitiv styrelse och fasta politiska institutioner. På denna utgjutelse svarade marskalken genast och med en bestämdhet, hvarunder gifna instruktioner tydligt framskymta. Han förklarade, att Frankrike för sju år egde en definitiv styrelse och att handelns sorgliga ställning, berodde på helt andra emständigheter än den presidenten anfört, hvarpå marskalken som bevis anförde handelsför. hållandena i åtskilliga andra länder. Detta marskalkens yttrande lär ha väckt ettstort uppseende i hela Frankrike. För öfrigt tyckes det vara af nöden att Mac Mahon så mycket som möjligt visar sig i Bretagne, Bönderna der lära nemligen tro, att mar skalken icke är någon annan än Napoleon III, hvilken alls icke aflidit, utan återkom. mit till Parig, hvarifrån han nu företager en rundresa till provinserna för att verka för sin sons upphöjande på tronen. Bön derna säga sig bestämdt ha igenkändt Napoleon och förklara för öfrigt, att en marskalk icke skulle våga styra ut sig all. deles som kejsaren gjorde. Till denna förtretlighet sälla sig emellertid åtskilliga andra obehag för marskalken, hvilka at Times korrespondent i Parig skildras på följande gött. Se ör en anspråkslös man, som afskyr buller och båog, plötsligt. vid sextio åre ålder, inkastad i Wan He af ett resande gaderverk, för bvilken fur star indresgeras från sin barndom, Ex furste. :om är kallad att ex dag regera, inhomtar stundom önstem att visa sig och att bli sad. Det utgör en af do väseutligaste beståndsdelarna i furstäks uppföstran. De vävja sig till den grad att vara medelpunkten