Aftonbladet – 20 augusti 1874, sida 2

arbetade flitigt, och här hade han en dag tpptäckt en ränna till aflopp för resnvatt het, som var bruten genom klippan, men nt nästan var fyld med sten och murgrus, Hai öppnade åter donna ränna, under det har omsorgsfullt hvarje dag måste betäcka de hål, han gjort, I denna ränna eller rättar: i det häl, gom sålunda uppkommit, kunde med tillhjelp af ett par jernstänger, an bringas ett tåg, som i sin andra ända kund bära en repstege, och på detta sätt kund det lyckas honom att komma ned för klip pan, då han först kommit fram till randen Och detta lyckades honom genom en list på det sätt att han kl. 10 på aftonen, di han tog afsked af Marchi, som eljest aliti följde bonom till fängelset, öfvertalade ha: honom att icke gå längre än till trappar som förde upp till bron, Han doldes der igenom för sin ledsagares ögon och gick n upp till fängelset, hvars dörr han uppläst och åter låtsade sig läsa igen, hvarefte han gjorde språng öfver muren på den en sidan af bron, Derigenom kunde han kor ma ned till sin ränna och hade sålund lyckligt öfverstått den första faran, Me nu började, sedan först repsetegen blifvi gjord i ordning, nedfärden 80 fotned idjr pet, hvarunder han var utsatt för faran at krossas af klipporna. Den äterstående delen af berättelsen ö: verensstärumer helt och hållet med ma skalkinnans. Municipalrädet i Paris har efter åtta d: gars långvariga öfverläggnivgar den 14 d: beslutit anlägga en ny kyrkogård på on kring 5!3 svenska mils afstånd från hufvud staden vid Mery sur Oise. Frågan om ny kyrkogårdar har allaredan flera år stått pi lagordningen i Paris, utan att man kunna komma till något resultat, och den nu ar tagna planen är rådet ursprungligen före agd af den bekante kejserlige Seineprefek ten Haussmann och bekämpades på sin ti ned ytterlig häftighet af just samm vän, som nu upptagit den, En jernbsana om uteslutande skall användas till fort skaffning af lik, skall förena Måery sur Oise ned Paris. Der förelågo åtskilliga andr: örslag, som förnämligast gingo ut på at å kyrkogårdarne närmare staden, af ästeti ka och, om man så får kalla dem, känslo käl, men municipalsådet förkastade dem jeaan Belgrand fäst uppmärksamheten på tt heja den lefvande befolkningen botade: ped döden, om hon icke befriade sig frå le millioner lik, som förgifta dricksvattnet örpesta luften och hvilkas utdunstningar a vinden föras in öfver den stora staden Rådet beslöt jemväl att anmoda regeringer ridtaga de nödiga åtgärderna hos national örsamlingen för att erhålla bemyndigand ill likförbränningens införande i praktiken nen man anser icke sannolikt att detta sät ktt slippa de döde hastigt skall vinna in steg i Frankrike, der det så litet öfverens stämmer med landets religiou, seder och oruk, Öfverläggvingen om denna vigtig: råga fördes med mycken häftighet och ga wnledning till en skandal, som slutade me utt presidenten i rådet Vautrain nedlade sir efattning. Den nuvarande Seineprefekten iom varmt försvarade tanken på en kyrko värd vid Mery sur Oise, angreps af en med em och tog sig deraf anledning att i häf ig ton förklara att han ej ville tåla insi matiozer och att, i fall presidenten icke unde beskydda honom, skulle han nog vet: stt försvara sig sjell, Vautrain anmärkte härvid, att ban aldrig hade tillåtit någo nedlem att rikta personliga antall mot Seineprefekterne, och att han nu med hän jeende tiil prefektens hållning och uppfö ande ville neilägga sia befattning. Sjelt dart väckte detta yttrande stor sensatiol ch vice presidenten Beudan intog president latsen. Man HKöppas dock ätt Vautrain vilken har visat sig som en användbar moderat och kraftfull personlighet, åte kall intaga sin plats på sina embetsbröder ippmaning. Om detta ej sker, fruktar mat wemligen att de radikale medlemmarne a ådet skola få öfverhanden, hvilket utan vifvel skulle leda till regeringens upp ösning, Napoleonsdagen, den 15 Augusti, högtid ighöl!s enligt franska tidningar i Paris ge iom en messa i kyrkan S:t Augustin, Er alrik menniskomassa ölfvervar ceremonier ch deribland syntes en stor del af det bo apartistiska partiets koryfer, såsom prins Iurat, hertigen sf Mouchy, Rouher, herti sn af Padua, Pietri, furstionan af Esslin en, hertigen af Rivoli, båda advokaterna sachaud, generalerae Clapier, Pajol och Leic, amiral Cbopard, Cassagnac, fursten af Vagram, de Coaneau m. fl. En stor mängd ersoner, som icke kunde få plats i kyrkan, ade samlat sig utanföre — hvarest likäl ingenting hände, som störde lugnet.